Text: Lenita Jällhage, Håkan Söderberg

LÄS ÄVEN: Efter skolledarnas krav: Rektorers förutsättningar ska utredas

LÄS ÄVEN: Skolledarnas vittnesmål: ”Är just nu en mycket välbetald administratör”

Catrine Hedlund, rektor Blackebergs gymnasium i Stockholm. Foto: Noak Martinsson

”Det har varit ett ekonomiskt stålbad”

Det finns stora utmaningar att arbeta med för rektor Catrine Hedlund på Blackebergs gymnasium i västra Stockholm.

– Just nu arbetar vi med den nya läro­planen Gy25. I vår kommer vi att ha digitala nationella prov för första gången. Vi har också en ny skolplattform, säger hon.

De stora förändringarna som sker i gymnasieskolan just nu kommer uppifrån och är inget Catrine Hedlund kan styra. Samtidigt har hon och personalen många mindre förändringar som de vill göra på skolan.

– Jag planerar förändringsarbetet och håller koll på hur det påverkar medarbetarna. Vi är ständigt i förändring och det är oftast bra men mycket av min tid går till det arbetet, säger hon.

Trots att Blackebergs gymnasium är en mycket populär skola med klasser som är större, 34 elever, än vad Catrine Hedlund skulle vilja så är ekonomin en ständig utmaning som sätter hinder för saker hon skulle vilja göra.

– Vi är en av få skolor utanför innerstaden som elever söker och vill åka till så vi har en full skola men trots det går vi inte runt. Elevpengen är vår enda inkomst och den har inte räknats upp tillräckligt utifrån löne- och kostnads­ökningar. Det innebär att vi i praktiken fått mindre pengar att röra oss med under de senaste åren. Det har varit ett ekonomiskt stålbad, säger hon.   

”Måste ha helikopterperspektivet”

Trots utmaningarna finner hon mycket glädje i sitt arbete som rektor. Hon har arbetat 15 år som skolledare varav snart sju år som rektor på Blackebergs gymnasium.

– Det är ett komplext arbete som jag lärt mig genom åren och jag lär mig fortfarande nya saker varje dag. Inte en dag är den andra lik, säger hon.

Även om hon som rektor ytterst är ansvarig och tar besluten kring frågor om arbetsmiljö, pedagogik och ekonomi så ser hon inte sitt arbete som ett enmansjobb.

– Jag måste hela tiden ha helikopter­perspektivet och tänka på hur olika förändringar påverkar verksamheten i det stora och det lilla. Men vi leder tillsammans, biträdande rektorer, administrativ chef, arbetslagsledare och förstelärare, säger hon.

Det finns också olika typer av stöd att få från förvaltningen.

Bygger en vi-känsla

En gång i månaden träffar hon även en grupp med åtta rektorskollegor från andra gymnasieskolor i staden. De diskuterar, utbyter erfarenheter av likartade problem och utmaningar.

– Vi har olika typer av skolor så vi får hitta individuella lösningar men det är ett jättestöd att träffas och diskutera. Det bidrar till att jag inte känner mig så ensam i min roll som rektor, säger Catrine Hedlund.

Hon arbetar mycket med att bygga en vi-känsla på skolan där alla är lika viktiga.

– Vi gör så många bra saker och det är så mycket som fungerar bra trots att det är tufft med ekonomin. Personalen hjälps åt och delar på arbetsbördan på ett fint sätt. Det gör att eleverna trivs och lär sig mycket och att vi även kan ha fantastiska utbyten med andra länder, säger Catrine Hedlund.

Catrine Hedlund, Blackebergs gymnasium

Catrine Hedlund

Gör: Rektor Blackebergs gymnasium.

Ålder: 50 år.

Bor: Stockholms stad.

Behöver mer av: Pengar, för att kunna ha färre än 34 elever per klass som jag har i dag.

Behöver mindre av: Förväntningar och krav från olika aktörer som tar bort frihetsutrymmet för mig som rektor.

...........

Rektorns förutsättningar

Skola: Blackebergs gymnasium med tre högskole­förberedande program.

Antal elever: 1 250.

Upptagningsområde: Ytterstadsskola dit elever söker från både innerstad och ytterstad.

Antal anställda: 115 varav 83 lärare.

Organisation: Rektor, tre biträdande rektorer och en administrativ chef. Ovanför rektorn finns en gymnasiechef, en gymnasiedirektör och en utbildningsdirektör.

Stödfunktioner: Vaktmästeri, kanslipersonal, EHT och it-stöd. Inom förvaltningen finns stöd med kvalitetsunderlag, juridik, ekonomi, kommunikation, kompetensförsörjning och HR.

Budget/skolpeng: Skolan får mellan 86 779 kr och 96 071 kr i skolpeng per elev/år beroende på program. Förvaltningen tar bort cirka 30 procent för hyra och overheadkostnader från skolpengen.

Huvudman: Stockholms stad.

Wictoria Pålsson, rektor Brunnsåkerskolan i Halmstad. Foto: Mathilda Ahlberg

”Tiden går åt till annat utanför uppdraget”

Vad ska vi ha välfärden till? Hur tar vi beslut som gör verklig skillnad? Det är frågor som Wictoria Pålsson, rektor på Brunnsåkerskolan i Halmstad funderar på efter att de senaste två åren tvingats slimma sin organisation kraftigt.

Wictoria Pålsson har varit rektor på Brunnsåkerskolan i nio år, ett jobb som hon tycker mycket om.

– Det är mestadels positivt. Att få stötta och se andra människor utvecklas är fantastiskt. Både när det gäller medarbetare och elever. Den ena dagen är inte den andra lik, så det blir aldrig enformigt, säger hon.

Men det går inte att komma ifrån att det också finns en baksida.

– Jag får lägga mycket tid på sådant som ligger utanför utbildning och utveckling som är vårt egentliga uppdrag. Det kan handla om städning, flyttar inom skolan och Gud vet vad, säger hon.

Ekonomin är kanske ändå det största problemet.

– Jag har jobbat här i nio år och det har varit slitsamt, men de senaste två åren har vi fått slimma organisationen oerhört. Man pratar ibland om effektiviseringar men det kan man verkligen undra om det är i det långa loppet, säger hon.

”Undrar om kommunen satsar på rätt saker”

Skolan ligger i centrala Halmstad men eleverna kommer från alla typer av miljöer. Halmstad är en segregerad stad, och varje år kommer också ett varierande antal nyanlända till skolan. Wictoria Pålsson har på önskelistan fler utbildade lärare som kan jobba med särskilt stöd. Men i stället får hon hantera neddragningar.

– Vi har ändå lyckats ha en budget i balans men det är inte lätt och det får tydliga konsekvenser. Jag undrar ibland om kommunen satsar på rätt saker. Man instiftar nya experttjänster inom exempelvis turism, nya kommunikatörer och en hel del annat. Men det finns knappast långsiktigt något viktigare än skolan, säger hon.

Hon anser att kommunen verkligen borde försöka tänka långsiktigt.

– Vad ska vi ha välfärden till? Var ska vi satsa resurser? När blir beslut effektiva och gör verklig skillnad? Det är frågor vi måste söka svaren på.

Har elevkoordinatorer

På skolan fortsätter ändå verksamheten att rulla på. Den styrs av, förutom Wictoria Pålsson, ytterligare två rektorer.

– Vi gick ifrån systemet med biträdande rektorer för över 15 år sedan. I stället har vi tre rektorer med ansvar för två årskurser var. Och sedan följer vi dem hela vägen. Det har fungerat bra. För något år sedan är dock ett beslut taget att gå mot en rektor per skola/skolenhet i Halmstad kommun.

Ett speciellt inslag är att skolan har engagerat två elevkoordinatorer.

– De kan agera med elever som har hög frånvaro, lösa olika typer av konflikter på skolan, och så vidare. Det är något vi startade själva för fem år sedan och det har varit bra, säger hon.

En gång i veckan träffar hon också kommunens övriga grundskolerektorer.

– Det är mycket bra när det handlar om verksamhetsfrågor som är aktuella. Ibland kan det bli lite väl mycket returinformation på de där träffarna som sker på bekostnad av dialog, säger Wictoria Pålsson.

Wictoria Pålsson, Brunnsåkerskolan

Wictoria Pålsson

Gör: Rektor Brunnsåkersskolan, Halmstad.

Ålder: 48 år.

Bor: I Halmstad.

Behöver mer av: Utbildade lärare som kan jobba med stöttning och särskilt stöd.

Behöver mindre av: Centralisering, ju mer vi äger själva desto bättre.

.....

Rektorns förutsättningar

Skola: Brunnsåkerskolan. Grundskola 4–9.

Skolan byggdes: 1908, snart 120 år gammal.

Antal elever: 550.

Upptagningsområde: Centrala Halmstad, med elever från olika socioekonomisk bakgrund.

Antal anställda: 60 varav runt 50 lärare.

Organisation: Tre rektorer med ansvarar för två årskurser var som de följer hela vägen.

Stödfunktioner: Två specialpedagoger, skolsköterskor, kurator (de senare underställda förvaltningen). Två elevkoordinatorer.

Budget: Skolpeng, cirka 50 procent går åt till hyra, lokaler och overheadkostnader. Ansträngd budget men i balans.

Huvudman: Halmstads kommun.

Kia Westin, rektor Kövra byskola i Bergs kommun. Foto: Sandra Lee Pettersson

”Som chef är det väldigt ensamt”

Att vara rektor på en liten ideellt driven friskola ger Kia Westin korta beslutsvägar men det är samtidigt ett väldigt ensamt chefsarbete.

– Jag tror inte det är ett jobb som passar alla. Skolan har haft en del rektorsbyten men jag känner att jag har landat här, säger Kia Westin.

Efter år av kommunala diskussioner om framtiden för Kövra skola bildade föräldrar tillsammans med andra ortsbor föreningen Kövra skolas vänner år 2008. Ett år senare tog de över den kommunala skolan och startade en friskola.

Kia Westin har varit rektor på skolan i 3,5 år. Hon är i grunden förskollärare sedan 25 år tillbaka men började arbeta som rektor år 2017 på en fristående förskola och påbörjade då även rektorsutbildningen.

– Den friskolan lades ned år 2020. Det var en jättejobbig nedläggning och jag stod plötsligt utan både jobb och rektorsutbildningen som jag hade påbörjat. Efter några månader som arbetslös ringde de från Kövra byskola och erbjöd tjänsten som rektor på skolan. Det var en utmaning eftersom jag inte jobbat inom skola tidigare men samtidigt häftigt, säger Kia Westin.

Parallellt med det nya rektorsuppdraget fortsatte hon sin rektorsutbildning och blev klar i juni 2023.

Svårt att räcka till

Kia Westin håller själv i det mesta på skolan och ansvarsområdena skiftar rejält från att beställa sandlådor till vintern till att hålla elevsamtal. Det gör det svårt att räcka till emellanåt, tycker hon.

– Samtidigt som det kan vara spretigt och rörigt är det kul med ett varierat arbete där jag är en del av allt. Det är väldigt sällan som jag känner att jag inte vill gå till jobbet. Jag älskar möten med både elever och barn. Och jag styr min tid även om den inte alltid räcker till, säger hon.

Hon diskuterar större viktiga beslut med skolans ordförande och styrelse. Ordföranden är ett bra bollplank eftersom hon har arbetat som rektor på skolan tidigare. I sin roll som vd har Kia Westin full kontroll över ekonomin vilket hon uppskattar. Hon och personalen är inte bundna till vissa leverantörsavtal, som man kan vara på en kommunal skola, vilket ger en frihet.

– Det händer till och med att personalen hittar något bra på en loppis och kommer med kvittot till mig, säger hon och skrattar.

Vill ha ett större nätverk

Kia Westin hade gärna haft ett större nätverk av rektorer att reflektera och diskutera ledarskapsfrågor med. Kövra byskola är den enda friskolan i Bergs kommun.

– Som chef är det väldigt ensamt även om det är en fördel med korta beslutsvägar och bra att jag har mandat att besluta det mesta själv. Socialt har vi en bra sammanhållning på skolan och jag är en del i gänget, även om jag är chef, säger hon.

Kia Westin har utmaningar att ta tag i. Hela skolbyggnaden behöver målas om och taket måste bytas. Det riskerar att bli tufft att få ekonomin att gå ihop i förskolan då det föds färre barn. Däremot har skolan tillräckligt med elever med de 50 barn som går där. Klasserna är åldersintegrerade i årskurserna F–1, 2–3 och 4–6.

– I dagsläget har förskolan 21 barn på två avdelningar, men det skulle behöva vara 25, och nästa höst riskerar vi att tappa flera barn. Vi ligger på vischan och det blir en omväg att ta sig hit om man bor och arbetar på annat håll. Det är skillnad med skolbarnen där vi har skolskjuts, säger Kia Westin.

Kia Westin, Kövra byskola

Gör: Rektor och vd Kövra byskola.

Ålder: 54 år.

Bor: Norderön i Östersunds kommun.

Behöver mer av: Samverkan med andra rektorer i friskolor. Efter en väldigt hektisk period vill jag få mer tid att hinna det jag vill göra.

Behöver mindre av: Att göra allt i allosysslor och att ägna så mycket av min tid till disciplinära åtgärder, konsekvenstrappor och allvarssamtal.

.....

Rektorns förutsättningar

Skola/förskola: Kövra byskola F–6, fritidshem, förskola i Bergs kommun.

Antal elever/barn: 50 i grundskolan, 41 i fritidshem (inskrivna), 21 i förskolan.

Upptagningsområde: Kövra by, närliggande byar samt samhällena Myrviken och Svenstavik.

Antal anställda: Cirka 22  (ej heltid), varav fyra tillsvidare­anställda lärare plus inhyrda i spanska och slöjd, två förskollärare samt fritidspersonal.

Organisation: Styrelse med fyra personer varav en ordförande. Rektor är vd för Kövra byskola AB.

Stödfunktioner: Inga utom hjälp med löneutbetalningar. Rektor och ordförande i ägarföreningen träffas kontinuerligt och går igenom ekonomin.

Budget/skolpeng: Förskolan 147 600 per barn/år. Fritidshem 30 000 kr per barn/år. Skolan 94 800 kr – 114 000 kr per barn/år. Allt överskott ska återföras till verksamheten.

Huvudman: Drivs sedan 2009 som en fristående skola av Kövra byskola AB, som ägs till 100 procent av den ideella föreningen Kövra skolas vänner.

Fredric Gieth, rektor Milstensgården i Borås. Foto: Mathias Bergeld

”Vi har ett smörgåsbord av insatser”

Fredric Gieth, förskolerektor på Milstens­gården i Borås, har låg tolerans mot uttrycket ”det går inte”.

– Allt går, men vi får aldrig glömma att det vi gör ska vi göra för barnens bästa, säger han.

Språk och litteratur är hörnstenar i Milstensgårdens verksamhet.Höjdpunkten är när den svenska författaren och illustratören Stina Wirsén kommer på besök ett par dagar varje år. Hon träffar personalen och barnen, och berättar om hur det är att vara författare. Tillsammans gör man sedan en egen bok.

– Det är fantastiskt. Vi älskar henne och jag tror kärleken är ömsesidig. Kanske kan vi hjälpa några nya Stina att komma fram, säger Fredric Gieth.

Förskolan har speciella förutsättningar. Barnen kommer från Hässleholmen som är klassat som ett särskilt utsatt område och från villa­området Brämhult, så att inriktningen är språkutveckling och litteratur innebär utmaningar.

Transspråkande förhållningssätt och aktiviteter, att man tillåter och kan blanda de språk som finns på förskolan, är en metod man använder.

Men finns det inte en risk att svenskan tappas bort då?

– Det där är en myt som vi nog slagit hål på här hos oss.

Fredric Gieth berättar om en nigeriansk flicka som hade igbo som modersmål och stolt berättade att hon kunde prata bosniska.

– Jag visste att hon kunde svenska och en del engelska så jag frågade lite vuxendumt var hon lärt sig bosniska?

Hon konstaterade att hon lärt sig det själv av sin kompis i förskolan.

– Den här historien betyder mycket för mig. En flerspråkig tillåtande miljö är utvecklande och inte tvärtom, säger han.

Flera av förskollärarna är också flerspråkiga.

Samlar mellanledarna varje dag

Närvaro är ett centralt ord för Fredric Gieth. Därför arbetar man intensivt med att alla ska komma till förskolan. Ibland kan det handla om enkla åtgärder.

– Tidigare skickade vi meddelande till föräldrarna när ett barn var frånvarande. Nu ringer vi upp och pratar för att mötas på ett mer personligt plan och det har effekt. Det är bara att gå till sig själv, det är trevligare att bemötas personligt.

Och mycket handlar också om den egna närvaron.

08.35 varje dag samlar Fredric Gieth mellanledarna, som har ansvar för varsin av de sju enheterna för en avstämning.

– Det handlar en del om logistik, hur bemannar vi och sådant. Milstensgården har överbemanning och det innebär att vi kan lösa bemanning i princip utan vikarier.

Redan innan mötet brukar han gå en ”rond” till alla avdelningar.

– Jag får hälsa på personalen och träffa barnen och det ger stor energi för resten av dagen, säger Fredric Gieth.

Bra stöd från huvudmannen

Varje tisdag handleder han sina team.

– De får ställa frågor till mig och jag kan ställa frågor till dem. Jag ser vad jag kan stötta med och så vidare. Det handlar i första hand om det pedagogiska uppdraget, säger han.

Ett bra stöd från huvudmannen Borås kommun är något han gärna lyfter. Bland annat det här med överbemanningen (läs mer i faktaruta).

– En annan bra sak är att förvaltningen har en insatsöversikt, där man kan välja olika insatser. Som ett smörgåsbord. Det är så mycket bättre än att man ska trycka ut saker som ska gälla alla. Förutsättningarna är olika och ska vi närma oss en likvärdig förskola kräver det olika insatser, säger Fredric Gieth.

Fredric Gieth, Milstensgården

Gör: Förskolerektor.

Ålder: 54.

Bor: Lägenhet i Borås.

Behöver mer av: Resor. Jag skulle personligen vilja resa, det är givande.

Behöver mindre av: Jag skulle nog behöva jobba mindre, men det är inte lätt eftersom jag verkligen älskar mitt jobb.

.....

Rektorns förutsättningar

Förskola: Milstensgården i Borås.

Antal barn: 130.

Upptagningsområde: Hässleholmen, som är klassat som särskilt utsatt område, och villa-området Brämhult.

Antal anställda: 27 varav 50 procent förskollärare.

Organisation: En mellanledare på varje avdelning. De är förskollärare som också gått en process-ledarkurs.

Stödfunktioner: En specialpedagog knuten till förskolan. Stöd av HR och ekonomi på förvaltningen.

Budget/skolpeng: Vi har lite extra tilldelning eftersom vi finns i ett utsatt område. Eftersom vi har överbemanning och nästan inga vikarier börjar året med stort minus men brukar sluta på plus. Vi har vissa intäkter när vi tar emot lärlingar och studiebesök.

Huvudman: Kommunal.