Här samlas skolledare för fortbildning

LÄS ÄVEN: Här är kurserna som finns att söka – och så gör du

Tema: Arbetsmarknad

Förskolor och skolor står inför stora utmaningar när barngrupperna minskar. Det kan påverka både arbetsmarknaden och skolledarens uppdrag under omställningen.

Läs alla delar i Tema: Arbetsmarknad ur Skolledaren nr 2 2025. 

Svår ekvation när barngrupperna minskar

Så kan du få stöd när arbetsmarknaden förändras

Fem tips: Här är expertens råd kring Linkedin

Så märks barnbristen runt om i Sverige

Special: Fortbildning – investera i din kompetens

Här samlas skolledare för fortbildning

Nästan 30 rektorer från olika delar av Sverige är samlade i Örebro för två utbildningsdagar med föreläsningar, examinationer, grupparbeten och kollegiala samtal.

De flesta av rektorernas skolor ligger i strukturellt missgynnade områden, med hög andel av elever med annat modersmål än svenska.

Under förmiddagen har de i par redovisat nya visioner för sina skolor och alla har blivit godkända på hemuppgiften. Efter lunch föreläser Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik vid Karlstads universitet, om ras, rasism och vithet utifrån hans bok ”Den färgblinda skolan”.

Föreläsningen resulterar i intensiva diskussioner under grupparbeten dagen efter. Och fördjupas därefter ytterligare av en föreläsning om skolsegregation och rasism av Emma Arneback, docent vid Göteborgs universitet som följs av fler kollegiala samtal.

Stabil grund att arbeta vidare från

Internattillfällena på kursen har varit spridda på olika platser i Sverige, och däremellan har rektorerna arbetat med uppgifter och läst litteratur på hemmaplan.

Det är första gången rektorerna ses i Örebro för ett kursinternat och det här kurstillfället är annorlunda. Masskjutningen på Campus Risbergska har ägt rum dagen innan, och några rektorer har därför valt att inte komma. Många på plats uttrycker att det trots allt känns bra att tillsammans kunna prata om det fruktansvärda dådet.

Skolledarna som går utbildningen beskriver att forskarnas rön och det kollegiala utbytet, i kombination med deras egen erfarenhet, ger dem en stabil grund att arbeta vidare ifrån på sina egna skolor.

Delar i rektorernas professionsprogram

Fortbildningarna för rektorer startar alltid på hösten och löper under ett år och under det året förväntas rektorerna ta 7,5 högskolepoäng.

– Tanken är att kurserna inom fortbildning för rektorer ska bredda och fördjupa rektorsprogrammet. Vi ger just nu fyra kurser på Göteborgs universitet och vi kommer att utöka med ”Leda i förskola i strukturellt missgynnade områden” till hösten, säger Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, som är huvudansvarig för rektorernas fortbildning på Göteborgs universitet.

De kurser som ges är godkända delar i rektorernas professionsprogram. Åsa Hirsh berättar att kursen ”Leda skola i strukturells missgynnade områden” har uppstått efter att hon tillsammans med andra forskarkollegor på Göteborgs universitet startade ett nätverk för 35 rektorer och en handfull tjänstemän/chefer som arbetar i socialt missgynnade områden i Göteborgs­området. Nätverket startades år 2020 på uppdrag av Skolverket. Nätverkets träffar har skapat grunden för innehållet i kursen.

– Efter tre år med nätverket då vi bedrivit egen forskning och läst annan forskning insåg vi att den här kunskapen behöver vi göra tillgänglig för fler. Det finns andra mindre och mellanstora städer som behöver stöd i detta, säger Åsa Hirsh.

Rektorer: Värdefullt med kollegialt utbyte

I höst blir det tredje tillfället som kursen ges av Göteborgs universitet.

Flera rektorer som deltar betonar hur värdefullt det kollegiala utbytet är på fortbildningen då rektorsuppdraget normalt är ett ganska ensamt uppdrag.

Så här säger fyra deltagare som Skolledaren pratar med: 

Johanna Lunneryd

Gör: Rektor på Nils Ericssongymnasiet i Trollhättan. 

Antal elever: 905

Tid som rektor: Tog examen från rektorsutbildningen i maj 2022. Började ht 2018 som biträdande rektor och ht 2021 fick jag min nuvarande tjänst som rektor. 

Varför anmälde du dig till utbildningen?

– Jag tyckte temat för kursen och dess innehåll är angeläget och viktigt för mig som rektor att lära mig mer om. Jag upplever inte att rektorsutbildningen lyfte dessa frågor i så hög grad, och min lärarbakgrund i ämnena matematik och kemi gör att jag inte heller har med mig så mycket kunskaper om till exempel det flerspråkiga klassrummet från min lärarutbildning eller min tid som verksam lärare.  

Vad har den största ahaupplevelsen varit?

– Vikten av och kraften i att få till en god identitetsförhandling för eleverna i skolan och att på så sätt få elevernas identiteter att blomstra.  Detta eftersom det kan öka deras engagemang och motivation i lärandet, samt minska deras upplevelse av att vara isolerade eller marginaliserade. Det minskar också fokuset på deras språkliga brister och vad som saknas kunskapsmässigt. 

Varför ska man gå – eller inte gå – kursen som rektor?

– Den behandlar viktiga och svåra frågor gällande att leda skolan för likvärdighet och att verka för en inkluderande skola, vilket inte är helt lätt. 

Henrik Williamsson

Gör: Rektor på Lextorpsskolan F-6, Trollhättan

Antal elever: Cirka 200 elever varav 55 inskrivna på fritids

Tid som rektor: Läste rektorsutbildningen 2011-2013. Har varit rektor i 11 år på olika skolor och olika stadier, fristående som kommunal huvudman.

Varför anmälde du dig till utbildningen?

– Jag har känt ett behov att fortbilda/vidareutbilda mig som rektor. Dels för att det var länge sedan jag gick min rektorsutbildning, dels för att kursen kändes relevant utifrån det sammanhang jag är i nu. Kursen ligger så att säga rätt i tiden.  

Vad har den största ahaupplevelsen varit på kursen?

– Den insikt jag har fått är att likvärdighet inte enbart är något man kan prata om, utan något som man aktivt behöver arbeta med, skapa förståelse för, samverka fram, ta ansvar för och vara delaktig till. Detta arbete kan skolan inte enbart stå för, utan stat, kommunen, förvaltning, samhälle och närsamhälle behöver ta sitt ansvar. Här blir det viktigt att utgå och förstå den kontext vi arbetar utifrån. Att få möjlighet i denna kurs att möta kollegor som arbetar på liknande skolor och som har liknande dilemman blir viktigt, samt möta forskning och vetenskap från den akademiska världen. 

Varför ska man gå – eller inte gå – kursen som rektor?

– Arbetar man i strukturellt missgynnande områden får man teori i den praktik man är inom, allt för att kunna höja blicken, och få fler perspektiv hur man kan arbeta med de frågor/områden/dilemman/situationer som uppkommer under en dag/vecka/månad. Det för att kunna lägga mer fokus på långsiktiga strategier och utvecklingsfrågor, och inte enbart hamna i görandet för att lösa vardagen eller det akuta. Enligt mig behöver alla rektorer gå denna kurs om man arbetar i skolor som ligger inom strukturellt missgynnande områden.   

Johanna Thuvesson

Gör: Rektor på Värner Rydénskolan, F-9, i Rosengård, Malmö.

Antal elever: Drygt 400

Tid som rektor: Blev klar på rektorsutbildningen 2017 och har varit rektor i 10 år.

 

Varför anmälde du dig till utbildningen?

– Det passar min skola, och därmed även mig, eftersom skolan ligger mitt i ett strukturellt missgynnat område

Vad har den största ahaupplevelsen varit på kursen?

– Kanske inte så mycket aha-upplevelser, utan mer en bekräftelse på egna upplevelser och tankar, som genom kursen och föreläsarna görs om till fakta genom forskning och sammanställningar av olika forskningsrapporter. En sak som jag har ändrat på är hur jag beskriver min skola. Innan sa jag en skola i ett utsatt område, nu säger jag att min skola ligger i ett strukturellt missgynnat område. 

Varför ska man gå – eller inte gå – kursen som rektor?

– Det är väldigt givande att få ta del av senaste forskningen, professionella föreläsare och inte minst kollegor som har skolor med liknande utmaningar. Genom att gå en utbildning tvingar man sig själv att ta sig tid att läsa, diskutera och göra uppgifter där man reflekterar genom litteratur och forskning. Väldigt spännande innehåll som passar mig och min skolas utmaningar.

Mina Anger

Gör: Rektor på Ramnerödskolan, 7-9, Uddevalla. 

Tid som rektor: Gick på rektorsutbildningen 2018-2020. Började som tf rektor i Göteborg 2014 men pausade det och arbetade som verksamhetsutvecklare fram till 2017 då jag fick mitt första riktiga rektorsjobb.

Varför anmälde du dig till utbildningen?

– För att jag gillar att utvecklas och lära mig mer. Efter rektorsutbildningen har det varit skönt med en paus, men nu kände jag att jag behöver träffa andra rektorer, reflektera och spegla verksamheten i forskning igen.

Vad har den största ahaupplevelsen varit på kursen?

– Det för mig nya begreppet ”akademisk optimism”. Men jag har tagit med mig olika nya saker från kursen som jag direkt kunnat förmedla till min personal och antingen stärka oss i det vi redan gör bra eller problematisera kring sådant vi kan utveckla.

Varför ska man gå – eller inte gå – kursen som rektor?

– Om man arbetar på en skola i ett strukturellt missgynnat område tycker jag absolut att man ska gå den här kursen. Sen tycker jag att alla rektorer borde gå en FFR-kurs för att fortsätta att utvecklas i rollen som rektor.