Han satsar på fysisk aktivitet – för elever och personal

LÄS ÄVEN: Rektorns satsning på fritidshemmet ger resultat

LÄS ÄVEN: Här tar elevhälsan plats på schemat

LÄS ÄVEN: Rektorns snilleblixt – här är hjärnsmarta skolan i Halmstad

Det är en solig men krispigt kylig vinterdag. Jättestensskolans skolgård är fylld av elever i olika åldrar som spelar bollspel och leker lekar. Skolan ligger inbäddad mellan små villor och radhus på ena sidan och höga hyreshus på berget ovanför.

Skolbyggnaderna i F–9-skolan omsluter den övre skolgården där rektor Kristoffer Wittlöv Stenman står och väntar in vårt besök. Eleverna ropar igenkännande ”Hallå rektorn” eller ”Hej Kristoffer”.

– Det är fint, säger han med värme i rösten, och hälsar tillbaka. Jag vill gärna vara synlig på skolan och brukar vara ute på rasterna när jag har möjlighet.

Kristoffer Wittlöv Stenman beskriver Jättestensskolan som en ganska välmående ”genomsnittskola” med högt söktryck.

– Inflyttningen av barnfamiljer till området är stor. Det finns få skolor i närområdet och vår skola har gott rykte, säger han.

Kristoffer Wittlöv Stenman, rektor på Jätte­stensskolan, är ofta ute på skolgården. Till höger: Tom Bergqvist, lärare i fritidshem. Foto: Nicklas Elmrin

Projektet ska inte vara tillfälligt

Kristoffer Wittlöv Stenman blev biträdande rektor på Jättestensskolan januari 2022 och tog över som rektor hösten 2022 efter Lotta Lekander och Jonas Forsberg.

De var initiativtagarna till satsningarna på fysisk aktivitet i skolan med bland annat pulsträning.

– De var noga med att de fysiska aktiviteterna inte skulle vara ett tillfälligt projekt utan bestå över tid, säger han.

Satsningen på fysisk aktivitet har sedan starten 2018 skiftat i karaktär och omfattning på skolan. Det har hela tiden funnits aktiviteter men också utmaningar. Pandemi, platsbristen i skolans idrottshall och att elevens val togs bort ur timplanen för grundskolan hösten 2024 har gjort det svårare att få in fysiska aktiviteter på schemat.

– Skolan är full. Vi står inför en större ombyggnation, som ska bli klar om fyra till fem år, för att kunna ta emot fler elever. Då får vi även en ny idrottshall, säger Kristoffer Wittlöv Stenman.

Idrottsläraren Robert Möller bär in utrustning som eleverna kan låna. Det finns till exempel en hel vagn med låneskor. Foto: Nicklas Elmrin

Skol-IF betyder mycket

I lunchmatsalen möter vi idrotts­läraren Robert Möller och fritidsledaren Filip Ekström tillsammans med eleverna Linus Wulff, Izabella Runberg och Maja Mossberg, som går i åttonde klass. Eleverna måste skynda i väg till lektion men bjuder in oss till idrottshallen under eftermiddagen då de ska leda lekar med elever från första klass. De är alla djupt engagerade i skolans idrottsförening som startades av några av skolans elever under pandemiåren, med stöd av anställda på skolan.

Skol-IF drivs av elever och har genom statligt lokalt aktivitetsstöd en egen ekonomi, men man samarbetar tätt ihop med skolans lärare i skolan och på fritids, och får stöd på olika sätt av skolan. 

– Alla får vara med i Jättestensskolans Skol-IF och det kostar inget. Skol-IF har i dag fler än 250 elever som är med någon gång eller varje gång under terminen. Många av eleverna är inte aktiva i någon annan förening, säger Filip Ekström.

Föreningen är kanske det som betytt mest för den fysiska aktiviteten på skolan under senare år. 

– Nuvarande ordförande Linus (Wulff, reds anm.) som går i åttan lägger ned massor av tid på föreningen. Ungdomsledarna erbjuder fysiska aktiviteter som alla kan delta i vilket även gynnar idrottsundervisningen i skolan, säger idrottsläraren Robert Möller.

Avgörande med kortare skoldag

Ett viktigt skäl till att så många kan vara med i aktiviteterna är att samtliga elever på skolan är schemalagda att sluta klockan 13.00 på torsdagar. Det möjliggör fysiska aktiviteter för eleverna men innebär också att skolans personal har tid för möten, planering och fortbildning eller kan delta i de fysiska aktiviteterna om de vill.

Ungdomsledarna i Skol-IF har med viss stöttning av pedagogerna från fritidshemmet tre pass mellan 13 och 17 på torsdagarna där de erbjuder lekar eller sporter utifrån ett tio-veckorsschema. Föreningen har också två fotbollslag med ett 50-tal deltagare som tränar på luncher och fritidstid.

Föreningens elever i årskurs 4 vill utöka och leda nya grupper för de allra yngsta barnen.

Köper in utrustning

Skol-IF anordnar också en rad tillfälliga aktiviteter som biljardturneringar och skol-joggen. Nyligen har man fått bygglov för en frisbeegolfbana mellan skolan och hyreshusen som alla i bostadsområdet kan ha glädje av.

För att utrustning inte ska vara ett skäl till att eleverna inte kan vara med har Skol-IF också köpt in utrustning med loggor på bollar, matchtröjor, shorts, handdukar och gymnastikskor som eleverna får låna.

– Merchen gör att vi syns så det finns nog ingen på skolan som inte vet att Skol-IF finns och det är väldigt populärt att låna kläder som vi sedan tvättar i hemkunskapen, säger fritidsledaren Filip Ekström.

Efter julledigheten återupptog skolan pulsträningen för alla elever, från förskoleklass till åk 6, som vill vara med.

– ”God morgon” är en sorts fortsättning på den pulsträning som vi tidigare erbjöd. Den är för fritidselever före skoltid mellan cirka 7.20 till 8.05 i idrottshallen och även lärarna är välkomna, berättar Kristoffer Wittlöv Stenman.

Biträdande rektorna Anna Wiking, som ansvarar för åk 4–9, och Sven-Per Olsson, som har hand om F–3 och fritids. Foto: Nicklas Elmrin

Ökar personalens välmående

De biträdande rektorerna Anna Wiking och Sven-Per Olsson är entusiastiska över att pulsträningen nu är på väg tillbaka på skolan med start på låg- och mellanstadiet.

Planen är att lärarna också ska delta för att öka personalens välmående.

– Vi får se om vi lyckas locka lärarna men jag tror att många vill. Det finns ett stort engagemang och driv i personalen att ta tag i saker. Jag var idrottslärare tidigare och kommer vara med. Pulspassen är ett fantastiskt tillfälle att bygga relationer med eleverna. Det blir andra möten och samtal än i klassrummen. Man tränar tillsammans för att få puls – utan bedömning, säger Sven-Per Olsson.

Grundskoleförvaltningen i Göteborg har nyligen uppmärksammat att Jättestensskolans mellanstadieelever har höjt sina resultat i matematik under de tre senaste åren. Hur mycket de fysiska aktiviteterna haft betydelse för undervisningen och de goda resultaten är svårt att bevisa. Det är många faktorer som påverkar på en skola.

Arbetar för tryggare stadieövergångar

Anna Wiking säger att de har en stabil lärarkår. Skolan arbetar med att skapa trygghet genom att ordna aktiviteter för de yngre och äldre eleverna tillsammans. Ledningen har också arbetat intensivt med att försöka hitta lösningar som gör stadieövergångarna bättre och tryggare för eleverna. Man ser att det blir för stor kontrast från relationen med en lärare på lågstadiet, till mellanstadiet med flera lärare. Lärarna och elever tappar värdefull tid vid övergångarna som kan vara svårt att reparera.

– Vi har därför valt att dra ned på antalet lärare som eleverna möter i framför allt ämnena inom matte/NO och svenska/SO, säger Anna Wiking.

Anna Engström, förstelärare i NO och matematiklärare i åk 7-9 och Filip Ekström, fritidsledare. Foto: Nicklas Elmrin

Anna Engström, förstelärare i NO och matematiklärare i åk 7–9, håller med om svårigheterna vid stadieövergångarna som även finns mellan åk 6 och 7. För att överbrygga auskulterar lärarna hos varandra i klasserna över stadiegränserna och hjälper till att rätta nationella prov för att se vad eleverna behöver och har svårt för. Hon beskriver att lärarna i matematiken, både på mellanstadiet och högstadiet, utgår från en ganska ”fyrkantig undervisning” och arbetar tajt tillsammans.

– Det skapar trygghet när eleverna känner igen sig i undervisningen och tydligt kan se målet. Vi lärare utgår från samma ”skelett” men har olika angreppssätt. Vi planerar sex veckor i taget med tydliga mål och genomgångar två gånger i veckan och två arbetspass. Vid genomgångar på stora skärmar kan eleverna spara ned våra anteckningar på sina Ipads, säger Anna Engström.

Skolan är en övningsskola och tar sedan hösten 2016 emot kandidater från lärar­utbildningarna.

– Våra NO-kandidater har ofta med sig stor ämneskunskap och ny forskning. De är ofta en stor tillgång i klassrummen och gör att vi lärare får mycket tid för elever som kört fast, säger hon.

Izabella Runberg  och Linus Wulff i åk 8 håller i aktiviteter för yngre elever.

De äldre leder de yngre

I idrottshallen står ungdomsledarna Linus Wulff, Izabella Runberg och Maya Matuszewska redo att starta ett lekpass med en liten grupp från första klass. Barnen har precis haft lektion och är nu taggade på att leka och hänger i ribb­stolarna medan ledarna vecklar ut en jättestor fallskärm i regnbågens färger.

Linus Wulff har varit med i Skol-IF sedan fjärde klass och är nu föreningens ordförande. Skol-IF har betytt mycket för honom. När han började som ledare i femte klass lockades han av att det var roligt att leda och leka. Han vill fortsätta som ledare till dess han slutar på skolan.

– Om jag hinner kanske jag kommer tillbaka ibland och håller i pass även när jag har börjat på gymnasiet. Det är roligt att ta hand om barn och ha skoj. Barnen känner igen mig på skolgården och hejar ofta. Under åren i Skol-IF har jag lärt känna många lärare som gett mig stor tillit att ta hand om många saker, säger Linus Wulff.