Ny utredning om skola för barn i fängelse väcker oro

LÄS ÄVEN: Så fungerar skolan på anstalten

Den 15 december i år ska lagmannen Claes Mårtensson presentera sitt uppdrag för regeringen. 

Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter med ett förflutet som Barnombudsman och GD på Specialpedagogiska skolmyndigheten, är djupt oroad över regeringens direktiv till utredaren.

Han menar att de bland annat öppnar upp för distansundervisning, där lärare och elev är åtskilda både i tid och rum, vilket inte är tillåtet i dag.

– Många av de här eleverna har funktionsnedsättningar eller har haft andra svårigheter i sin skolgång som gör att det är helt avgörande att möta en lärare på plats, det vill säga få närundervisning, säger Fredrik Malmberg.

”Eleverna ska ha rätt till utbildning”

Han konstaterar att man i dag kan göra vissa avsteg från obligatoriska moment som följer av skolplikten, men då enbart utifrån elevens situation och behov. Han anser att de skrivningar som finns i direktiven är något helt annat.

– Jag menar att de skrivningar som står i direktiven mer handlar om att öppna upp för att göra undantag då anstalterna inte klarar av att tillgodose barnens rätt till undervisning. Det är inte i överenstämmelse med varken skolplikten eller barnkonventionens artikel 37. Eleverna ska ha rätt till utbildning - inte minst de skolpliktiga eleverna. Detta är både djupt allvarligt och oroande, säger han.

Kriminalvården bedriver i dag skolverksamhet endast för vuxna på anstalter och har i övrigt bara begränsad erfarenhet av skolverksamhet för unga som sitter i häkte och inom frivården.

Kritik från flera håll

Det finns många frågetecken som ska lösas på kort tid för att barnen ska kunna garanteras skolgång på fängelserna.

Såväl barnrättsorganisationer som Unicef och Rädda barnen som fackförbunden för anställda inom Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse är kritiska till att barn föreslås dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård.

Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR, menar att ungdomsfängelse är fel väg att gå och att det hade varit bättre att se över finansieringen till Statens institutionsstyrelse.

– Statens institutionsstyrelse har kämpat med skolverksamheten under lång tid, och den verksamheten håller hög kvalitet. De vet i dag hur man bedriver en skola av kvalitet med komplexa förutsättningar, säger hon.

Att tillgodose barnens behov på en anstalt ställer stora krav på att lagar som exempelvis skollagen och barnkonventionen ska följas. Och förutom lärare med rätt kompetens behövs till exempel skolbibliotek och skolhälsovård.

– Kriminalvården har redan en akut platsbrist och detta kommer att försvåra uppdraget. Det saknas i dag både kunskap om undervisning av barn och barnkonventionen. Det är en lång resa för att kunna bedriva utbildning som också förhindrar återfall i brott, säger hon.

Kriminalvården vill ha mer tid

Först i september väntas det formella beslutet fattas i riksdagen ifall barn mellan 15-17 år ska placeras på ungdomsavdelningar på fängelser i stället för sluten ungdomsvård om de döms för grov brottslighet som exempelvis mord, våldtäkter och grova rån. Men förberedelserna är redan i full gång inom Kriminalvården (se faktaruta).

Kriminalvården hade begärt av regeringen att få förlängt till sommaren 2028 för att förbereda sig för att ta emot den unga dömda, men regeringen har inte hörsammat det.

Susanne Wedin, direktör för Kriminalvårdens avdelning för anstalt, häkte och frivård presenterade i ett pressmeddelande den 21 januari 2025 vilka fängelser som Kriminalvården planerar att ta emot barn och ungdomar på.

– Inledningsvis kommer cirka 100 platser att tas fram, men därefter behövs en kontinuerlig tillväxt av platser när antalet intagna ökar. Långsiktigt ser vi idag att behovet är 250–300 platser. Vi tittar därför också på alternativ för lösningar på längre sikt, säger Susanne Wedin.

Barnkonsekvensanalys

Den anstalter som Kriminalvården planerar att inrätta barn- och ungdomsavdelningar på är Högsbo, Kumla, Rosersberg, Sagsjön, Skenäs, Täby, Ystad samt Österåker.

Susanne Wedin anser att de platser som Kriminalvården har valt har bra förutsättningar att skapa barn- och ungdomsavdelningar i detta tidiga skede.

– Vi har vägt samman flera olika saker såsom förutsättning för personal- och kompetensförsörjning, förutsättningar för ett brett och ändamålsenligt verksamhetsinnehåll med bland annat skola, närhet till hälso- och sjukvård med mera. En barnkonsekvensanalys har också genomförts. Men det är viktigt att komma ihåg att det fortfarande kan bli ändringar, säger hon.

Avdelningarna ska, enligt henne, vara små, med färre intagna, och med mer personal än på avdelningar för vuxna. Det ska också finnas möjlighet till differentiering och fördelning av platser i olika säkerhetsklasser.

”Oacceptabla risker”

Men samtidigt som barn- och ungdomsavdelningarna ska byggas ut har anstalterna i dag en enorm platsbrist. Kriminalvården arbetar just nu parallellt med en gigantisk utbyggnad där antalet platser för vuxna brottslingar på häkten och anstalter ska öka från dagens cirka 9 000 till 27 000 år 2033.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) sa nyligen i en intervju i Dagens Nyheter vid ett besök på Sis-hemmet Klaraälvsgården att han är medveten om de nya ungdomsfängelsernas start sker under tidspress:

– Men det är för att samhället lever under stor tidspress när det gäller att komma till rätta med de här väldigt allvarliga problemen, sade han till Dagens Nyheter.

Fredrik Malmberg säger att hans oro för hur de här barnen ska fungera när de kommer ut i samhället om ett antal år har ökat efter att han har tagit del av regeringens direktiv.

– De tar snarare utgångspunkt i repression än att det dömda barnets återanpassning ska vara i fokus. Frihetsberövande i bristfälliga barnfängelserna kan leda till oacceptabla risker för skador på hälsa och utveckling, säger han.