Så föreslås lärares tid regleras: ”Delar frustrationen”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman säger att det är positivt att frågan belyses, och att skolledare delar frustrationen över kringuppgifter utanför kärnuppdraget. Foto: Ola Westerberg/Skärmbild/Regeringen.se
Aktuellt
Större utrymme och tillit till lärares och rektorers profession, och låt rektors pedagogiska ledarskap avgöra vad verksamheten behöver.
Det säger Bo Jansson som i dag lämnat över utredningen om reglering av lärares och förskollärares tid till skolminister Lotta Edholm (L).

Emelie Henricson
emelie.henricson@skolledaren.se
Publicerad: 2025-03-03 17:02
Utredningen kommer med ett antal förslag som ska göra lärar- och förskolläraryrket mer hållbart och attraktivt.
Framför allt har det handlat om att minska överdriven administration och dokumentation, och ge mer tid åt kärnuppdraget att planera, genomföra och följa upp undervisningen.
De tre huvudsakliga förslagen som Bo Janssons utredning lämnar är:
- Minskade krav på undervisningsnära dokumentation.
- Regellättnader kring kränkande behandling.
- Ramar för lärares och förskollärares tid (se mer i faktaruta).
– Lärares huvuduppdrag är att planera, genomföra och följa upp undervisningen. Det uppdraget måste värnas, och lärarna måste få betydligt bättre förutsättningar för att göra det, säger Lotta Edholm (L) på pressträffen.
”Ökade krav som inte mötts av resurser”
Bo Jansson listar en rad faktorer som lett fram till den administrativa börda som många lärare vittnar om i dag. En mål- och resultatstyrd skola, istället för en regelstyrd och ett förstärkt rättighetsperspektiv i skollagen.
– Det har lett till ökade krav som inte har mötts av resurser på samma sätt, säger Bo Jansson under pressträffen.
Han lyfter krav som kommer från regleringar, men också från vårdnadshavare och det han kallar ”hålla ryggen fri”-dokumentation med hänsyn till eventuella kontroller och granskningar – något som också leder till en överdokumentation.
”Mer om att förebygga och agera”
Bland annat föreslår utredningen färre utvecklingssamtal, genom att ändra formuleringen att vårdnadshavare ”fortlöpande” ska få information om barnet eller elevens utveckling till att den ska ges vid de tillfällen som skolan eller förskolan beslutar om. Man byter också namn på utvecklingsplan till kunskapsutvecklingsplan.
Ett annat förslag är att ta bort extra anpassningar ur lagstiftningen, och lättnader i regelverket kring kränkande behandling.
– Vi vill att det i regelverket ska handla mindre om administrering och mer om att förebygga och agera. Vi vill även här ge större tillit och utrymme till professionen. Lärare och rektorer får större utrymme att göra professionella bedömningar, och ansvaret ska begränsas till händelser i verksamheten, säger Bo Jansson.
”Skolledare delar frustrationen”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare, säger att det är positivt att frågan om dokumentationskraven tas upp. Hon konstaterar att många skolledare delar lärares frustration över att tiden går åt till annat än lärares och rektorers kärnuppdrag.
– Omfattande krav på mätning och uppföljning leder inte sällan till att medarbetarna ute i verksamheterna får ägna allt mer tid åt att dokumentera och rapportera för att möta krav från centrala administrativa funktioner, säger hon.
Bo Jansson tar upp flera exempel på andra kringuppgifter som lärare och förskollärare utför enligt undersökningar – bland dem snöskottning och städuppgifter.
– Såväl skolledare som lärare märker av att ekonomin tvingar fram hårda prioriteringar där administrativa och praktiska stödresurser plockas bort. De uppgifter som skoladministratörer, vaktmästare och skolvärdinnor utförde behöver ibland hanteras av dem som är kvar. Detta är en samhällsförändring som inte bara drabbar skolan men självklart får effekter i form av splittrad arbetsvardag, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
”Viktigt med gemensam tid”
Utredningen tar upp rektorns ansvar för att besluta om den inre organisation, och för fördelningen av resurser utifrån verksamhetens behov, samtidigt som rektorer själva påverkas av ökad administrativ börda.
Bo Jansson lyfter flera gånger under pressträffen att det är utifrån rektors pedagogiska ledarskap som undervisningen ska planeras.
– Att ha ambitionen att anpassa lärares undervisningsuppdrag är i grunden bra och görs också redan i dag på många håll så långt resursramarna tillåter. Det riktigt viktiga är att det alltid finns tillräckligt med gemensam tid för kollegiala diskussioner och utvecklingsarbete under rektors ledning så att elevernas rätt till en likvärdig utbildning säkerställs, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Faktaruta: Så regleras undervisningstiden
Utredningen ”Tid för undervisningsuppdraget” föreslår en högsta omfattning i intervaller, som viktas utifrån olika faktorer – som skolform, årskurs och kurs- och ämnesplaner.
F-6: Högsta omfattning av undervisningstid om 550-660 timmar per läsår.
Högstadiet: Högsta omfattning om 500-600 timmar per läsår
Gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan (förutom lärare som undervisar i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil): 450-550 timmar per läsår. För lärare som undervisar i karaktärsämnen gäller 450-650 timmar per läsår.
Utredningen föreslår också minst lika mycket tid för planering och uppföljning, som för undervisningstid.
Ytterligare 10 respektive 20 procent ska avsättas för lärare som undervisar årskurs 7-9 respektive gymnasieskolan
För förskollärare i förskolan och lärare i fritidshemmet ska det avsättas minst fem timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen.
– När undervisningsuppdraget ska planeras behöver rektor vikta det utifrån faktorer som barn- och elevgruppernas storlek, antal barn och elever i behov av stöd och olika undervisningsämnens karaktär, säger Bo Jansson.