Så kan skolledare påverkas när barnen blir färre
Maria Andrén Bergström, förbundsdirektör på Sveriges Skolledare, berättar om hur man som medlem kan få stöd. Foto: Linnea Tammerås/Terri Lindholm
Teman
De låga födelsetalen i Sverige kommer att påverka arbetsmarknaden inom förskola och skola kraftigt under de kommande åren.
– Vårt uppdrag som förbund är att ha örat mot marken och ha beredskap, säger Maria Andrén Bergström, förbundsdirektör på Sveriges Skolledare.
Håkan Söderberg
hakan.soderberg@skolledaren.se
Publicerad: 2025-03-11 12:03
Tema: Arbetsmarknad
Förskolor och skolor står inför stora utmaningar när barngrupperna minskar. Det kan påverka både arbetsmarknaden och skolledarens uppdrag under omställningen.
Läs alla delar i Tema: Arbetsmarknad ur Skolledaren nr 2 2025.
Svår ekvation när barngrupperna minskar
Så kan du få stöd när arbetsmarknaden förändras
Fem tips: Här är expertens råd kring Linkedin
Så märks barnbristen runt om i Sverige
Än så länge har inte arbetslösheten bland skolledare på grund av demografin påverkats särskilt mycket.
– Nej, men vi måste bevaka frågan noga, säger Maria Andrén Bergström.
Ett sätt att lägga örat mot marken är chefsrådgivningen där medlemmar kan få kontakt med lokalt förtroendevalda eller chefsrådgivare.
– Hit kan man vända sig med problem av alla de slag, som löne- eller arbetsmiljöfrågor. På det sättet får vi veta vad medlemmarna behöver hjälp med i nuet men det är också en barometer för oss vad som är på gång, säger hon.
Inkomstförsäkring
En trygghet för skolledare om man drabbas av ofrivillig arbetslöshet är den inkomstförsäkring som Sveriges Skolledare har.
– Det är den bästa inkomstförsäkringen i Sverige med bland annat en ersättning på 80 procent av lönen upp till en inkomst på 100 000 kronor i månaden och som man kan få i upp till 200 arbetsdagar.
Oron är alltså ännu inte så stor och Maria Andrén Bergström påpekar att skolledare också är bra på att headhunta sig själva.
– I år gör vi en särskild satsning på Linkedin, där vi bland annat kommer att genomföra en webbinarieserie med öppna digitala seminarier under ledning av vår chefsförhandlare Jonas Juntunen, säger hon.
Tufft ekonomiskt
Även om demografin ännu inte påverkat arbetslösheten direkt så finns det andra effekter av utvecklingen som har betydelse för skolledare. Många kommuner har det tufft ekonomiskt i dag. Det leder till omorganisationer och diskussioner om nedläggning av skolor.
– När det händer saker så uppstår missnöje och det kan komma föräldradrev och olika aktioner (läs mer om digitala aggressioner i faktaruta). Skolledare blir ofta de som får ta smällen och blir också de som hängs ut i media. Det är en utveckling som vi ser med oro på, säger Maria Andrén Bergström.
Digitala aggressioner – så hanterar du hot och drev
Skolledare utsätts allt oftare för digitala aggressioner i form av negativa mejl och exponering på nätet. Forskarna Rebecka Cowen Forssell, Hanne Berthelsen och Sandra Jönsson vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering på Malmö universitet skapat en verktygslåda i fyra steg:
Individuell förberedelse: Rektorer, skyddsombud, fackliga representanter och förvaltningsstöd bör inleda med att sätta sig in i materialet i verktygslådan – här finns korta spelfilmer, informationsguide och en samtalsfilm. Du hittar materialet här: copsoq.se/tema/digitala-aggressioner-i-skolan/om-forskningsprojektet.
Gemensam förberedelse: Rektor, skyddsombud och andra centrala samarbetspartner skapar sig en överblick över tidigare erfarenheter av aggressioner, i relation till till exempel vårdnadshavare, elever och samhället runtomkring. Efter det sammanställer gruppen den dokumentation som finns, genom sådant som mötesanteckningar och medarbetarundersökningar samt ser över rutiner och policys.
Personalgruppen: Lyft fram problematiken och dela erfarenheter kring incidenter för att skapa gemensam förståelse. Dialogen kan dessutom medverka till att skapa samstämmighet kring hantering och ömsesidigt stöd på arbetsplatsen.
Uppföljning: Rektorer och centrala samarbetspartners i arbetsmiljöarbetet ansvarar för arbetet som görs i samverkan med personalgruppen. Integrera digitala aggressioner i det systematiska arbetsmiljöarbetet och i vardagstänkandet på arbetsplatsen.
Digitala aggressioner omfattas av arbetsmiljölagstiftningen, vilket innebär att arbetsgivaren är skyldig att i samverkan med medarbetarna förebygga och hantera arbetsrelaterade digitala aggressioner.
Källa: Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering på Malmö universitet