Lönegapet: Så mycket mindre tjänar kvinnliga rektorer
En analys av Sveriges Skolledares nya lönestatistik visar på lönegapet mellan kvinnliga och manliga rektorer. På bild förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Foto: Adobe Stock/Ola Westerberg
Lön & jobb Kvinnliga skolledare är chefer över större grupper och arbetar mer övertid än manliga kollegorna. Ändå tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden, visar ny statistik.
Emelie Henricson
emelie.henricson@skolledaren.se
Publicerad: 2025-03-07 07:00
Störst är löneskillnaderna inom privat sektor, och för rektorer inom folkhögskolan och för de som ansvarar för både förskola, förskoleklass och grundskola. Det visar Sveriges Skolledares analys utifrån kön av årets lönestatistik.
Analysen har kunnat visa att kvinnor som arbetar som skolledare tjänar i snitt 3000-6500 kronor mindre i månaden jämfört med manliga kollegor.
Undersökningen visar också att kvinnor arbetar mer övertid och har ansvar för fler medarbetare (se faktaruta).
– Vi kan inte ha en förskola och skola där ledarskapet bygger på orättvisa villkor. Regeringen och huvudmännen måste ta ansvar för att säkerställa lika lön för lika arbete och rimliga arbetsvillkor för alla skolledare, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, i ett pressmeddelande.
Ställer flera krav
Hon lyfter fram att det pågår reformer och förändringar på skolområdet, som kommer att påverka skolledare.
– Ska de kunna ta sitt ansvar måste de också få rimliga förutsättningar att leda sina verksamheter, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Därför kommer Sveriges Skolledare med ett antal krav som ska förbättra arbetsmiljön och förutsättningarna för samtliga skolledare:
- Nationell reglering av antalet medarbetare – det bör inte vara fler än 20 medarbetare per skolledare.
- Minskad administrativ börda så att skolledare kan ägna sig åt kärnuppdraget: Att leda den pedagogiska verksamheten.
- Minska rektorsomsättningen – många lämnar yrket redan under första året.
- Lika lön – i löneöversynen måste arbetsgivare ta ansvar för lönegapet mellan kvinnliga och manliga skolledare.
Så ser lönegapet ut
Löneskillnaderna störst i privat sektor
Den totala genomsnittliga löneskillnaden för alla skolledare, oavsett privat eller kommunal sektor, är 3300 kronor. Kvinnliga skolledare tjänar i genomsnitt 57 900 kronor i månaden, och männen 61 200 kronor.
I privat sektor skiljer det i genomsnitt 6500 kronor i månaden (kvinnor tjänar 55 900 kronor, och män 62 400). Det är en större sillnad än i kommunal sektor där kvinnor tjänar i snitt 2800 kronor mindre än männen.
Störst gap i folkhögskola – följt av förskola, grundskola och förskoleklass
När det gäller olika skolformer visar analysen att folkhögskolans rektorer har mest ojämställda löner – det skiljer 6182 kronor mellan män och kvinnor i månaden i snitt. Därefter är det för skolledare med kombinerat ansvar för förskola, förskoleklass och grundskola där gapet sticker ut mest – 4900 kronor.
Kvinnor jobbar oftare övertid
Var fjärde (23 procent) manlig skolledare arbetar sällan eller aldrig övertid. För kvinnor är det i stället var sjunde (14 procent) som svarar att de sällan eller aldrig arbetar övertid.
Samtidigt visar analysen att kvinnor som arbetar mer övertid än män också tjänar mindre. Det gäller även när jämförelsen görs bland skolledare som anger att de arbetar mycket övertid. De kvinnliga skolledare som arbetar mer än 10 timmar övertid varje vecka har i snitt 4100 kronor lägre lön än män som arbetar lika mycket övertid.
Fler medarbetare
41 procent av kvinnliga skolledare har ansvar för fler än 31 medarbetare. För män är motsvarande siffra 35 procent.
Sveriges Skolledare vill se ett tak på max 20 medarbetare per skolledare. 25 procent av kvinnorna anger att det stämmer för dem, att jämföra med 30 procent av männen.
Källa: Sveriges Skolledare
