Rektorernas irritation efter stoppade digitala proven: ”Pinsamt”

LÄS ÄVEN: Digitala nationella prov stoppas – ministern kräver förklaring

LÄS ÄVEN: Beskedet: Skolverket stänger ner provplattformen under våren

Beskedet kommer med två veckor kvar till att de digitala nationella proven ska genomföras. Skolverket stoppar delprov i svenska och svenska som andraspråk för gymnasiets årskurs 3 och grundskolans årskurs 6, samt specialskolans årskurs 7. Det handlar om proven som berör uppsatsskrivande – delprov A i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 för gymnasiet, och delprov C i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6.

Anledningen är att rättstavnings- och grammatikkontrollen i provplattformen inte kan användas denna vår, skriver Skolverket på sin hemsida, och hänvisar till egna skolplattformar eller prov på papper.

– Det här är beklagligt, men det känns i det här läget som en bra kompromiss så att eleverna får rätt förutsättningar för att göra provet. För lärarna kan det också, givet förutsättningarna, underlätta arbetet med bedömning, säger Anna Westerholm chef för läroplansavdelningen på Skolverket i ett uttalande. 

”Slöseri med resurser”

Emil Kilsäter är rektor på F-9-skolan Högalidsskolan i Stockholm. Han säger, till skillnad från flera kolleger, att han reagerar med stor förvåning på beskedet. Han är skarpt kritisk mot Skolverkets besked. 

– Det skapar stress i organisationen. Det är mycket tid och kraft som lagts ned helt i onödan – frustrerande. Man undrar vad ”de håller på med”, säger han.

Han menar att det ställer Skolverket i dålig dager, och ger en bild av att de inte har någon förståelse för hur det ser ut ute i skolor runt om i landet. 

– Skolledare, lärare, it-tekniker och expedition har lagt ned mycket arbetstid i onödan, tid som kunde lagts på annat som kommer eleverna till gagn. För jäkligt rent ut sagt, och ett slöseri med resurser och i förlängningen med skattemedel, säger han. 

”Otroligt oproffsigt”

Emil Kilsäter säger vidare att det inte är så här offentlig sektor får fungera. Skolverkets besked sätter käppar i hjulet för skolans möjlighet att vara ute i god tid och följa årshjul och rutiner kring återkommande aktivieter, menar han.

– Elever undrar vad som pågår och vi får olika bud med kort framförhållning. Vårt arbete här på skolan startade i god tid, långt innan jul, och så blir det inget av denna möda, säger han. 

På Högalidsskolan kommer man att skriva de inställda delproven på papper, och övriga prov digitalt. 

– Vi håller oss så mycket det går till den plan vi skapat här för att genomföra proven. Jag tycker att digitala nationella prov i grund och botten är bra, och intentionen är helt rätt. Men det är otroligt oproffsigt från Skolverkets sida, säger Emil Kilsäter. 

”Skäms å Skolverkets vägnar”

Andra skolledare som Skolledaren.se varit i kontakt med uppger att de inte är förvånade över beskedet.

Philip Landström är biträdande rektor på Soltorgsgymnasiet i Borlänge. Hans skola var en av de första att testa nya provplattformen i höstas – och redan då upptäckte han och kollegorna flera brister i systemet.

– Det är pinsamt. Man skäms å Skolverkets vägar. Vi har haft de här farhågorna hela tiden, säger han.

– Det är så viktigt att det sitter från början, särskilt när det är så viktiga prov som svenska 3 som bara hos oss är avgörande för 167 elevers gymnasieexamen, säger han.

När skolan testade plattformen i höstas väcktes oron. Philip Landström har tidigare beskrivit systemet för SVT som svårnavigerat och efterfrågat bättre guidning kring hur det ska användas.

– Vi har tänkt att de kommer att behöva ställa in. För vår del har det främst handlat om att det är väldigt många människor som måste utbildas i ett nytt system som är oanvändarvänligt. Vi har lagt mycket tid och resurser på att bygga det och se till att alla lärare som är inblandade ska vara redo, säger han nu. 

Återgår till egna plattformen

Reaktionerna bland skolans svensklärare efter Skolverkets besked beskriver Philip Landström som en lättnadens suck och man är nöjd över att kunna återgå till att använda den egna skolplattformen.

Samtidigt konstaterar han att Skolverket varit bra på att be om och ta emot kritik från rektorer och lärare.

– Sedan är det svårt för Skolverket att göra något åt det. Plattformen som är upphandlad nu är som den är. Men det känns kortsiktigt. Slår man ihop det här med allt som händer kring betygsutredningen och de nya nationella slutprov som föreslås, som ska vara av ännu större vikt för eleverna – då växer farhågorna, säger han.

Vad hoppas du ska ske nu?

– Jag hoppas på att vi fortsätter att digitalisera nationella proven, för jag ser ingen annan lösning vid central rättning (som delvis införs från och med hösten 2026, reds anm.). Jag hoppas bara att Skolverket lyckas upphandla bättre.

Han tillägger också att skolans elever inte haft några klagomål på själva genomförandet av proven i plattformen.

– Det är det administrativa back end-arbetet, som påverkar rektorer, lärare och administratörer, som jag är tveksam till, säger Philip Landström.

Papper och penna 

En annan skolledare som varit skeptisk till införandet av de digitala nationella proven är Fredrik Plahn, rektor på Skapaskolan i Huddinge söder om Stockholm. Han har tidigare berättat för tidningen Vi Lärare att skolan beslutat att ställa in de digitala proven och använda papper och penna.

Han ser också Skolverkets besked som väntat.

– Jag ser det som positivt utifrån att man inte ska sjösätta ett projekt som kanske fungerar. Jag är inte heller förvånad då resan verkar ha kantats av en rad svårigheter som jag inte vet vad de beror på. Min reaktion är att vi fattade rätt beslut, säger han.

Anledningen till hans beslut att ställa in framför allt en säkerhetsfråga – då Skapaskolan använder Ipads. 

– När jag fattade det beslutet hade man inte lyckats lösa låst läge för Ipads även om man sa att man skulle lösa det. Jag ville inte chansa, lägga tid och energi på något som var så ovisst så i samråd med lärarna och mina chefer fattades det beslutet, säger han.

”Tiden ska läggas på rätt saker”

Han säger nu att han är glad att de tog beslutet i ett tidigare skede.

– Ovissheten om det skulle fungera var hög och det verkar bli besannat i detta nu så jag är glad att vi inte lagt ner mer tid än vi gjort på förberedelser. All tid i skolan är viktig och den ska läggas på rätt saker, säger Fredrik Plahn.

Fredrik Plahn är samtidigt positiv till digitala nationella prov – om det tekniska strulet går att lösa. Samtidigt ser han det som viktigt att säkerställa att lärarna kan samverka kring bedömning på ett bra sätt.

– Det är av största vikt. I dagsläget verkar det finnas en del utmaningar med även den fråga. Syftet bör vara att skapa likvärdighet och att förenkla för att det ska vara meningsfullt, säger Fredrik Plahn.

Ann-Charlotte Låks, rektor på Staffangymnasiet i Söderhamn är glad att Skolverket tog beslutet att ställa in delproven.

– Jag är inte överraskad. Det känns bra, eftersom implementeringen inte känns riktigt genomtänkt och säkert. Vi har inte den information och kunskap vi behöver för att genomföra proven, säger hon., och fortsätter: 

 – Nu slipper lärarna fundera över alla frågor som de inte fått svar på, och det minskar stressen inför genomförandet och hur de skulle hantera allt som kan gå fel.

”Ogenomtänkt och framstressat”

Staffangymnasiet kommer att använda sig av de ersättningsprov på papper som erbjuds av Skolverket, och följa skolans tidigare provrutiner. Redan nu skriver eleverna delprov A i en låst digital miljö.

Ann-Charlotte Låks säger att hon förstår syftet med införandet av digitala prov, för att få ett mer rättssäkert och likvärdigt genomförande och bedömning.

– Samtidigt är mitt intryck att digitala nationella prov försvårar anpassningar för eleverna och sambedömning för lärarna. Vilket i sin tur är två stora delar i likvärdighet och rättssäkerhet, säger Ann-Charlotte Låks.

Hon tycker att det borde ha funnits en testportal för provledare och ansvariga lärare där man kan gå in och testköra proven innan implementering.

– Mina lärare har räknat efter, och det är fjorton moment som ska genomföras vid uppstart av digitala nationella prov i en klass. Blir man försenad vid uppstarten går det inte, efter vad jag förstått, att även senarelägga sluttiden av provet. Det känns överlag ogenomtänkt och framstressat, trots att det varit på gång i flera år.

”Tveksam till om Skolverket har kompetensen”

Per Ola Olsson, rektor på Internationella Engelska skolan i Lund, säger att han tar beskedet med ”upphöjt lugn”. På skolan har de förberett sig på alla alternativ – att göra proven i den egna plattformen eller kopiera upp ersättningsprov. 

– Eftersom det har varit så många turer fram och tillbaka från Skolverket när plattformen låg nere, etc, så var väl tyvärr förväntningarna låga. Det skulle ha behövts ytterligare tid för provkörning och väsentligen bättre information.

Han är, liksom flera kollegor, positiv till digitaliseringen i sig – men är skeptisk till hur det hanterats. 

– Digitala nationella prov är ju i sig önskvärda och behövda om de innebär en förbättring. Vad jag är djupt tveksam till är om Skolverket har kompetensen att göra detta arbetet. Om riksdagen beslutar om ett nytt betygssystem i enlighet med utredningsförslaget så får ju digitala nationella prov en ny och extremt viktig roll. Just nu ställer man sig frågan om Skolverket kommer att kunna lösa detta uppdraget, säger Per Ola Olsson. 

Efter att den här artikeln publicerats kom beskedet att Skolverket stänger ner hela provplattformen under våren. Det har även uppdagats att elevers personuppgifter läckt. 

– Nu är jag ännu mer övertygad att Skolverket inte är byxade att hantera praktisk digitalisering, säger Per Ola Olsson. 

Så genomför du proven i stället

Det är proven som berör uppsatsskrivande som berörs – delprov A i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 för gymnasiet, och delspråk C i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6.

Anledningen är att rättstavnings- och grammatikkontrollen inte håller ”garanterat hög kvalitet”‚ skriver Skolverket. 

Skolverket hänvisar skolor istället till den egna skolplattformen, eller till Skolverkets ersättningsprov på papper som får användas vid händelse av oförutsedd händelse eller tekniska problem.

Övriga digitala nationella prov ska gå att genomföra i Skolverkets plattform, enligt myndigheten. 

Syftet med digitaliseringen av nationella prov är ett mer rättssäkert system som försvårar spridning före provtillfället, högre grad användarvänlighet för elever och en mer rättvis och likvärdig bedömning eftersom svaren är anonyma. 

Delar av proven ska automaträttas vilket ska lätta administrationsmängden för lärare. Skolverket förbereder för central rättning av delar av proven från och med hösten 2026.