Svår ekvation när barngrupperna minskar

Ifjol föddes färre barn än på 22 år visar SCB:s senaste statistik. Det föddes 98 500 barn i Sverige under 2024. Jämfört med föregående år var det en minskning med 1 600 födda barn, vilket motsvarar 1,6 procent. En drastisk minskning av barnunderlaget till förskolan och om fem-sex år når den också grundskolan. 2033 förväntas 6–15-åringarna vara 155 000 färre än 2023.

– Det är en oerhörd samhällsförändring vi befinner oss i. Kommuner, regioner, förskola och skolan, alla måste samarbeta och ha en dialog kring vilka möjligheter som finns att möta utvecklingen, säger Monica Sonde.

Ekonomi och konjunktur är viktigt men det finns knappast något viktigare än demografin, menar hon.

– Demografins utveckling är så oerhört avgörande så därför behövs en tydlig information hela tiden och att den är transparent. Där måste alla hjälpas åt. Men det kommer så klart innebära att en rad jobbiga beslut måste tas, säger Monica Sonde.

Skolledarna kommer att få en central roll. Det är de som i slutänden står i fokus och ska hantera medarbetare, barn och elever och vårdnads­havare när omorganisationer eller nedläggningar ska genomföras.

”Skolledare behöver involveras tidigt”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sveriges Skolledare, pekar på vikten av att skolledarna är med i processen.

– Skolledares kompetens måste tas tillvara. Skolledarna behöver involveras tidigt i processen tillsammans med högre chefer och förvaltning. Det är viktigt att skolledarna får stöd av huvudmännen, säger hon.

Skolledarna får inte stå ensamma med det administrativa jobbet vid en nedläggning eller omorganisation, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Monica Sonde understryker även hon den viktiga roll som skolledarna har i förändringen.

– Det är de som står i frontlinjen, som ska stå för att kvaliteten behålls. Det är också de som måste möta lokala opinioner, utöver politiker. Nedläggning av skolor väcker ofta starka känslor och inte sällan hat och hot, säger hon.

Ännu har dock inte den demografiska utvecklingen hotat skolledarnas egna jobb i någon högre utsträckning. Men det kan komma, om utvecklingen fortsätter i samma spår som nu.

– Det kan i och för sig också vända åt andra hållet snabbt. Kanske kan man tänka sig att övervintra och behålla kompetens genom kompetensutveckling inom professionsprogrammet, vara mentor för andra rektorer och extra resurs vid särskilda händelser. Men framför allt behöver vi stöd från huvudmannen om man tvingas sätta medarbetare i omställning, som bland annat ofta kräver svåra samtal, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

SKR: Stor omställning väntar 

Både Monica Sonde och Ann-Charlotte Gavelin Rydman påpekar att utvecklingen inte på något sätt är linjär, vare sig det gäller kommunen eller befolkningsutvecklingen. Många faktorer spelar in. Stora företagsetableringar i en kommun kan ge fler yngre människor och därmed på sikt också fler barn.

– Det är stora skillnader på kommunerna. På vår hemsida har vi ett visualiseringsverktyg som jag rekommenderar alla att gå in och titta på. Där kan man se en utvecklingsprognos för varje kommun, säger Monica Sonde.

En sak är dock klar. Det är en stor omställning som väntar. I sex av tio kommuner minskar andelen tillkommande i arbetsför ålder fram till 2033. Att det generellt sett blir färre barn, fler äldre och relativt sett få personer i arbetsför ålder kommer att få stora effekter på kompetensförsörjningen i de allra flesta kommuner.

– Om det fortsätter att födas så få barn handlar det inte längre om att det ständigt kommer att behövas fler och fler lärare och förskollärare, säger Monica Sonde.

”Kräva framförhållning hos politiker”

Hon pekar på äldreomsorgen som ett alternativ.

– Där kommer man att behöva många fler medarbetare. Har man tidigare erfarenhet av arbete i förskolan kommer det finnas stora möjligheter att skola om sig för att kliva in i äldreomsorgen, sjukvård eller liknande verksamhet. Jag är dessutom säker på att det är värdefull erfarenhet att få in i den verksamheten, menar hon.

Monica Sonde är trots allt ändå optimistisk inför framtiden.

– Jag är imponerad av förmågan att anpassa oss till de förhållanden som vi har. Men det kommer att kräva både framförhållning, klokskap och inte minst mod hos såväl lokalpolitiker som tjänstepersoner. Därför är det så viktigt att debatten kommer i gång nu, säger Monica Sonde.

Oroande faktorer 

För Ann-Charlotte Gavelin Rydman är det viktigt, även om jobben för skolledare inte är akut hotade, att inte skolledarna glöms bort i arbetet med de låga födelsetalens konsekvenser. Kanske kan utvecklingen också rikta blicken på rektorernas arbetsmiljö. Det finns oroande faktorer som den höga rektors­omsättningen, det stora antalet medarbetare per skolledare, och den omfattande övertiden.

– Risken finns ju att det här blir ytterligare en belastning, ännu en boll i knäet och då måste vi se till att skolledarna har en hållbar arbetsmiljö. Det är många frågor som kräver svar för att det ska bli kloka omställningar, konstaterar Ann-Charlotte Gavelin Rydman