Skolledaren: Höjda krav måste gälla alla lärarutbildningar
Henrik Carnhede är andre vice ordförande för Sveriges Skolledare. Han ser positivt på flera av förslagen i utredningen om en reformerad lärarutbildning – men ser med oro på vissa delar. Foto: Adobe stock/Johanna Säll
Aktuellt För att säkra att fler vill bli lärare krävs stabil finansiering av skolan. Samtidigt är det positivt med en ekonomisk satsning på – och skärpta antagningskrav till – lärarutbildningarna. Det menar Sveriges Skolledare efter regeringens utredning om frågan.
Emelie Henricson
emelie.henricson@skolledaren.se
Publicerad: 2025-03-19 15:47
Utredningen Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning har haft i uppdrag att föreslå hur antagningskraven till lärar- och förskollärarutbildningarna kan höjas, hur ämneslärarutbildningen kan stärkas och hur innehållet kan reformeras med fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik.
Utredningen presenterades i vintras och bland förslagen finns fler resurser till utbildningarna och krav på minst C i svenska för lärarstudenter, och minst D för förskollärare.
Sveriges Skolledare är positiva till den ekonomiska förstärkningen och de höjda antagningskraven, men väljer att inte kommentera frågan om metodik i sitt remissvar.
– Det finns en hel del bra i förslaget som ger förutsättningar för att nyutexaminerade lärare ska känna sig bättre förberedda för läraruppdraget som det ser ut idag, säger Henrik Carnhede, andre vice ordförande i Sveriges Skolledare och rektor på Mellanvångsskolan i Staffanstorp.
Kräver stabil finansiering av skolan
I remissvaret konstaterar förbundet att lärarnas kompetens är av stor betydelse för skolledarnas möjlighet till styrning, ledning och ”skapa förutsättningar för att så många elever som möjligt ska nå målen”.
Sveriges Skolledare menar att utredarens förslag om att öka attraktiviteten, genom att uppdra åt Skolverket och Universitets- och högskolerådet (UHR) att genomföra informationsinsatser, inte räcker. Förbundet menar att det i stället behövs politiska överenskommelser om ”stabil finansiering av sektorn”.
Kraven bör gälla alla lärarutbildningar
De skriver vidare att de delar oron över de låga meritvärdena bland studenter som antas till lärarutbildningen – och att många avbryter studierna i förtid. Därför är man positiv till höjda tillträdeskrav – men att det samtidigt borde det gälla alla lärarutbildningar. Som förslaget ser ut i dag så lämnas de som studerar till lärare i fritidshem utanför. Sveriges Skolledare menar att kraven till förskollärarutbildningar bör ligga på samma nivå som för grundskollärare. Annars riskerar man att skapa en bild av att de olika yrkesgrupperna anses olika bra, menar Sveriges Skolledare.
– Jag ser att det är nödvändigt att skärpa kraven för tillträde till lärarutbildningen även om det kanske på kort sikt innebär färre studenter. Men jag tycker inte man ska ha lägre förväntningar på vissa lärare än på andra, säger Henrik Carnhede.
”Viktigt att utbildningen är praktiknära”
Utredningen föreslår även förändringar i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) för att stärka utbildningarnas koppling mellan teori och praktik. Bland annat genom att lägga mer fokus på praktiken och inrikta UVK:n mot framtida yrkesutövning.
Den uppfattningen delar Sveriges Skolledare.
– Det är viktigt att lärarutbildningen även fortsatt är praktiknära eftersom det är i samspelet med eleverna och kollegorna som känslan för yrkets särart blir tydlig för lärarstudenterna, säger Henrik Carnhede.
Henrik Carnhede uppger samtidigt att han ser med viss oro på att de professionsbyggande delarna av utbildningen riskerar att utarmas. Förbundet skriver att ”det inte får skapas ett glapp mellan grundutbildning och det kommande professionsprogrammet för lärare”.
– Lärare behöver kunna bära det kollegiala ansvaret för sin yrkesutveckling och för det behövs en solid grund som sedan kan byggas på i professionsprogrammet. Här behöver regeringen tänka till så att vi inte förlorar något som byggts upp, säger Henrik Carnhede.
