Skolledaroron efter säkerhetsförslagen: ”Avråder starkt”

LÄS ÄVEN: Rektorer ska ges rätt att söka igenom väskor

LÄS ÄVEN: Förslag om kartläggning av brott på skolor

LÄS ÄVEN: Förslag: Fler möjligheter att dela uppgifter om elever

Flera av förslagen i lagrådsremissen grundar sig i Skolsäkerhetsutredningen som presenterades av utredaren Jonas Trolle i fjol. Efter masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro föreslog regeringen ett nytt säkerhetskapitel i skollagen. Där går man nu vidare med förslagen som väntas gälla från 1 juli 2025. Säkerhetskapitlet innebär:

• Beredskap för allvarliga våldssituationer genom utbildning, planering och övning.
• Att inga obehöriga ska ha tillträde till skolans område när verksamheten pågår. Det genom till exempel lås, taggar och passerkort i skolans lokaler. 
• En skyldighet för rektorer att anmäla brott i samband med skolverksamheten. 
• Möjlighet för rektorer och annan skolpersonal att genomsöka väskor och andra föremål.

Genom ett tillägg i läroplaner för skola och förskola ska skolan också ”förmedla och förankra en grundläggande respekt för att följa samhällets lagar och regler”.

Svårt för skolledare att hinna förbereda

Sveriges Skolledare har skickat in ett yttrande till lagrådsremissen, där de kommenterar förslagen.

Där är de kritiska mot det snabba införandet, och att förslagen i praktiken kommer gälla från höstterminen 2025.

”Som fackliga företrädare för landets skolledare vill förbundet starkt avråda regeringen från en sådan snabb implementering”, skriver förbundet, och pekar på att Skolverket kommer få svårt att ta fram stödmaterial.

De ser också att det blir tufft för skolledare att hinna förbereda personalen på de nya uppgifterna innan sommaren.

”Och det lär också allvarligt äventyra skolledarnas möjligheter att ta ut sammanhängande ledighet under sommarmånaderna i enlighet med semesterlagen”, skriver Sveriges Skolledare.

Svårt för stora skolenheter

Samtidigt ser man flera problem kring att se till att obehöriga inte har tillträde till skolans lokaler:

• Personal som har sin arbetsplats i skolans lokaler, utan att vara anställda – som modersmålslärare och studiehandledare.
• Alla skolor har inte administrativa funktioner som kan ta emot besökare, och när skolan är utspridd på flera byggnader kan det bli svårt att överblicka var besökarna rör sig.

Därför bör huvudmannen vara den som är skyldig att se till att efterfölja detta och informera rektor, anser Sveriges Skolledare.

Här blir också problematiken kring stora skolenheter, utspridda över större geografiska områden, tydligt.

”Ansvaret att i sådana fall säkerställa att obehöriga inte vistas inom skolenheten kan inte rimligtvis åläggas rektor”, skriver Sveriges Skolledare i sitt yttrande.

Beredskapsplanerna kommer kräva resurser

Sveriges Skolledare har tidigare vänt sig emot förslaget att rektorer ska polisanmäla misstänkt brottslighet ”om inte övervägande skäl talar emot det”.

Här vill man i stället se en omvänd formulering.

– Man bör snarare överväga en omvänd beställense där man kan polisanmäla elever om övervägande skäl talar för det, har Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande, tidigare sagt.

I det senaste yttrandet kring lagrådsremissen lyfter man fram att utredaren Jonas Trolles förslag om att inte regelmässigt polisanmäla barn under 15 år, är en ”lämpligare väg att gå”.

Samtidigt är man positiv till att huvudmän får ett stärkt ansvar för att upprätta beredskapsplaner för skolor. Men de vänder sig mot regeringens bedömning att arbetet ska ta max sex timmar per år.

Här menar Sveriges Skolledare att det kommer kräva ännu mer tid och resurser, som riskerar att behöva tas från andra delar av verksamheten.

Nytt statsbidrag föreslås

Förbundet välkomnar också att frågan om undersökande av väskor inte blir en skyldighet för skolor, och att det ska röra sig om att begränsa risker för ordningsstörningar och att förebygga brott – inte utreda brott. Förslaget innebär också att annan personal än rektorer kan besluta om att öppna en väska.

På en pressträff med Johan Pehrson (L), utbildningsminister Gunnar Strömmer (M), justitieminister, Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson Kristdemokraterna och Patrick Reslow, utbildningspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna föreslås också ett statsbidrag på 300 miljoner kronor som kan användas för att installera till exempel låssystem eller övervakning. I vårändringsbudgeten 2025 föreslås också 68 miljoner kronor permanent till skolorna årligen.

”Lågt räknat”

De 68 miljoner kronorna ska fördelas till kommunerna årligen, som därefter fördelar resurserna vidare till skolorna. Fristående huvudmän inom kommunen ska kompenseras på samma vis som vid den ordinarie resursfördelningen.

Sveriges Skolledares förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman frågar sig om de pengarna kommer att räcka.

– Ska det räcka till att både ta fram beredskapsplaner, öva och de utökade uppgifterna för rektorer kopplat till polisanmälningar känns det lågt räknat, säger hon.