Industrimärket är satt: ”Glada att parterna kom överens”
Maria Andrén Bergström, förbundsdirektör Sveriges Skolledare, säger att hon är glad att parterna inom industrin enats. Foto: Adobe Stock/Terri Lindholm
Arbetsmiljö
Nya avtal för är industrin klara – med de normerande lönenivåerna. Sveriges Skolledare har avtal utan fastställda siffror och påverkas inte direkt – men arbetet med höjda löner för skolledare pågår konstant.
– Vi är glada att konstatera att industrin har tecknat ett avtal, och att parterna kom överens inom utsatt tid, säger Maria Andrén Bergström, förbundsdirektör för Sveriges Skolledare.
Emelie Henricson
emelie.henricson@skolledaren.se
Publicerad: 2025-04-01 21:40
LÄS ÄVEN: Här är skolledarnas krav inför avtalsrörelsen 2025
LÄS ÄVEN: Lönelyftet för skolledare: ”Ett bra steg på vägen”
Parterna industrin har enats om nya tvååriga avtal med löneökningar och förbättrade villkor till ett värde av 6,4 procent. Industrins avtal är sedan länge normerande på arbetsmarknaden, framför allt gällande lönenivåerna – det så kallade märket.
Parterna kom överens inom avtalsrörelsens tidsram, och gäller från och med 1 april 2025–31 mars 2027.
Vad Facken inom industrin och arbetsgivarna kommer överens om styr alltså oftast hur det går i förhandlingarna inom andra branscher.
Sifferlöst avtal
Sveriges Skolledare omfattas dock av avtal utan fastställda siffror, alltså har man inte en fast siffra att förhålla sig till när det gäller löneyrkanden i avtalsrörelsen. Det gör att industrimärket, med undantag från förhandlingarna 2023, inte nödvändigtvis är vägledande för skolledares löneutveckling.
Maria Andrén Bergström, förbundsdirektör för Sveriges Skolledare, tar dock emot beskedet att parterna inom industrin enats med glädje.
– Vi är glada att konstatera att industrin har tecknat ett avtal och att parterna kom överens inom utsatt tid. Vi är också glada att kunna konstatera att det blev ett lite längre avtal, så att parterna får arbetsro och tid att arbeta för att tillämpa avtalet innan det är dags för nästa avtalsrörelse, säger hon.
Sveriges Skolledare har som mål att fortsätta arbetet med konkurrenskraftiga löner för skolledare, kopplat till uppdragets komplexitet, under två års tid. Utfallet för 2024 var 4,3 procent.
– Vi fortsätter vårt arbete med att säkerställa att skolledare får en lön som matchar det alltmer komplexa uppdraget och det större ansvaret som läggs på. Vi tog ett bra steg förra året, men vi måste fortsätta arbetet. Det kräver tålamod och vi är långt från de löner som behövs för att matcha uppdraget. Men vi vet att det inte reder ut sig på ett år, utan vi måste arbeta med frågorna hela tiden. Dessutom har vi skickliga lokala företrädare som är aktiva i de lokala löneprocesserna säger Maria Andrén Bergström.
Lägger kraft på pensionsavtalen
Förbundet lägger samtidigt mycket kraft på att tillsammans med motparten utveckla pensionsavtalen, som Maria Andrén Bergström beskriver som minst lika viktiga som den årliga löneöversynen.
– Pensionen, den uppskjutna lönen, är livslång så vi jobbar jättemycket med att utveckla pensionsavtalen – man ska kunna ha en bra lön och flexibilitet, så att man till exempel kan välja att gå ner i tid och arbeta längre och inte behöver ta ut all pension på en gång, säger hon.
Just nu sitter förbundet i avtalsförhandlingar för flera olika avtalsområden. Det för förbundet största avtalsområden är AkademikerAlliansen där Sveriges Skolledare, tillsammans med 15 andra förbund, tecknar avtal med SKR och Sobona för sina medlemmar inom kommuner och regioner.
Där pågår arbetet för fullt och en av de centrala frågorna för skolledarna är arbetsmiljön.
– Framför allt handlar det om förutsättningar för våra medlemmar att kunna utföra sitt viktiga uppdrag. Det måste komma förutsättningar i och med ansvaret, och det driver på för i samtliga avtalsområden – både lön och arbetsmiljö, säger Maria Andrén Bergström.
Akademikeralliansens yrkanden
Akademikeralliansen, en sammanslutning av 16 olika fackförbund inom Saco där Sveriges Skolledare ingår, har sedan tidigare tagit fram en fackligt politisk plattform med sex olika huvudområden. Från denna plattform har sedan yrkanden i avtalsörelsen arbetats fram:
- Akademisk kompetens ska värdesättas och utvecklas inom den kommunala och regionala sektorn.
- Tydliga löneprocesser – bland annat att en möjlighet till förstärkt lönesamtal införs i löneavtalen, att arbetstagare ska kompenseras för förluster vid retroaktiv löneutbetalning och att erfarna medarbetare får den löneutveckling de har rätt till.
- Trygga anställningar för akademiker – bland annat yrkar förbunden på att kvalifikationskravet för föräldrapenning och föräldralön tas bort och att avtalen blir tydligare kring när en provanställning ska tillämpas och avslutas.
- Akademiker ska kunna påverka sina villkor – bland annat yrkar man på att rätten till inlöst övertidsersättning ska vara uppsägningsbar, och att avtalen ska precisera vad den övertiden är värd.
- Akademiker ska ha förutsättningar för återhämtning
- Akademiker ska ha förutsättningar för ett gott ledarskap – här yrkar man på att parterna ska samverka för ett hållbart arbetsliv för chefsmedlemmar, göra det attraktiv att ta på sig en chefsroll och att chefer får kontinuerlig kompetensutveckling.
Så går avtalsrörelsen till
- Totalt finns sex avtal, HÖK:ar (huvudöverenskommelser) mellan fackförbund och arbetsgivareorganisationer inom kommunal och regional sektor. Sveriges Skolledare och Akademikeralliansen har ett tillsvidareavtal, HÖK-T, med SKR och Sobona. Men Akademikeralliansen förhandlar ändå i 2025 års avtalsrörelse, parallellt med att alla andra avtal inom sektorn löper ut 31 mars 2025.
- Gemensamt för samtliga förbund inom sektorn är bl.a bilagan Allmänna bestämmelser, AB, en form av villkorsavtal där ett antal av yrkandena hör hemma. De mest komplexa förhandlingarna sker som regel vid förhandlingsbordet som rör AB, att det uppfattas mer komplext beror på att där omfattas samtliga parter på sektorn. Vad gäller förhandlingarna på HÖK-T så sker detta helt separerat från övriga parters HÖK:ar. Samtidigt önskar SKR ha så likalydande skrivningar som möjligt i sina avtal.
- Starten på avtalsrörelsen 2025 blir dagens växlande av yrkanden, därefter inleds förhandlingarna med arbetsgivarna i mitten av januari. Förhoppningen är att vara klara till sista mars, så att ett nytt avtal kan vara på plats 1 april.
- Akademikeralliansen har med en skrivning i sin inriktning för avtalsrörelsen, som innebär att Akademikeralliansen förbehåller sig rätten att under förhandlingarna precisera och komplettera lagda yrkanden.
- Sedan senaste avtalsrörelsen finns ett antal avsiktsförklaringar som parterna arbetat vidare med; lön, arbetstidsregler, kompetensförsörjning och friskfaktorer i välfärden. Dessa avsiktsförklaringar fungerar som gemensamma överenskommelser mellan parterna och syftar till att skapa en riktning och förståelse för hur strategiska frågor ska hanteras framöver.
- Avsiktsförklaringarna finns med löpande i bakgrunden under förhandlingarna, eventuellt löser avtalsrörelsen ett antal utstående frågor som finns med i avsiktsförklaringarna, om inte så fortsätter arbetet med dessa efter avtalsrörelsen.
