Ny lag träder i kraft – rektorer blir skyldiga att lämna uppgifter till polis

Kritiken gäller framförallt formuleringen ex oficio – alltså utan föregående begäran – i den nya lagen, som gör 21 olika myndigheter skyldiga att anmäla brott. Utöver dem berörs kommuner, regioner och skolor – där rektor blir ansvarig för lämnadet av uppgifter.

I ett pressmeddelande uppger polismyndigheten att man tagit fram vägledning (se mer i faktaruta) för varje berörd myndighet om hur de ska hantera uppgiftslämnandet, som inte är en konkret brottsanmälan. För skolornas del är vägledningen framtagen tillsammans med Skolverket.

Polisen uppger att uppgiftslämnandet i första hand ska ske genom de redan etablerade kontaktvägarna som finns på många skolor. 

Såväl Sveriges Skolledare som Lagrådet och oppositionspartier har framfört kritik mot förslaget. 

Turerna som till sist lett fram till lagen som idag träder i kraft har pågått i över ett års tid. Här sammanställer vi allt som har hänt: 

Oktober 2023: 

Utredningen lämnade sitt förslag om att införa en ny huvudregel om att information som behövs för att förebygga och bekämpa brott ska delas med brottsbekämpande myndigheter. En hänvisning till det ska införas i skollagen.

Januari 2024:

Sveriges Skolledare är skarpt kritiska i sitt remissvar på betänkandet. Om delen som gäller uppgiftslämnande utan föregående begäran sa Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, så här: 

– Den delen är vi mycket kritiska till. Det kan rubba det förtroende som elever och vårdnadshavare måste känna till skolan som institution. Vi får inte upplevas som polisens förlängda arm.

September 2024: 

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) presenterar lagrådsremissen Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen. Då ville man att den nya lagen skulle träda i kraft 1 januari i år. Ann-Charlotte Gavelin Rydman kritiserade förslaget på flera punkter.

Oktober 2024: 

Rektorer som Skolledaren.se pratar med kallar förslaget för ”befängt” och ”bekymmersamt”, några uttryckte en tveksamhet kring hur det ska fungera i praktiken. 

Kort därefter kom också Lagrådets skarpa kritik mot förslaget. Myndigheten har i uppgift att granska lagda lagrådsremisser. Lagrådet konstaterade att remissen är en stor ”nyhet i svensk förvaltningstradition”, att ”konsekvenserna är svåra att överblicka” och att det innebär en ”betydande omställning av myndigheternas uppdrag”. 

De vänder sig framför allt mot att uppgifterna ska lämnas utan föregående begäran. 

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) stod dock fast vid att regeringen ska gå vidare med förslaget.

Något som Sveriges Skolledare svarade på genom att skicka in en skrivelse till ministern. Där presenterade de en alternativ reform, som skulle se ut så här: 

• Det ska vara huvudmannen, inte rektor, som bär informationsskyldigheten.
• Lagförslagets skrivningar om att uppgifter ska lämnas utan begäran från polis tas bort. Tvingande uppgiftsskyldigheter riskerar att skada förtroendet och tilliten till skolan, särskilt då det också rör händelser utanför skolan.
• Tydliggör kraven på vilken information som ska delas.
• Polisanmälningar ska ske med hänsyn till elevens bästa, inte för att skolan ska utöva ett brottsbekämpande uppdrag.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Gunnar Strömmer möttes också i en debatt om förslaget i SVT. 

November 2024:

Justitiedepartementet går vidare med förslaget.

Då med nytt datum för när den väntas gälla – alltså i dag, 1 april 2025. 

December 2024:

Gunnar Strömmer har vid fler tillfällen svarat på skolledarnas kritik. I en intervju med Skolledaren i december sa han att ”de tagit till sig kritiken” kring hur skolledare ska kunna göra den här typen av bedömningar. 

– Jag tar till mig det. Jag funderar på hur vi kan underlätta, så att det här landar på ett bra sätt. Därför har vi tydliggjort lagtexten att det är rektorn som ska göra bedömningen. Och det är också för att det inte ska krocka med andra stödinsatser som man från skolans sida vill sätta in, sa han, och fortsatte:

– Utöver det har vi också sagt att vi kommer att ge ett regeringsuppdrag till polisen att, i ett samspel med till exempel Skolverket eller skolhuvudmän, ta fram vägledning för hur det arbetet ska fungera i praktiken.

Januari 2025:

Oppositionspartierna C, MP och S går samman i en skrivelse till justitieutskottet där de vill undanta skolledarna från förslaget.

Vänsterpartiet ville avstyrka förslaget i sin helhet. 

Februari 2025: 

Riksdagen röstade igenom lagförslaget i sin helhet.

– Vårt jobb är inte över. Vi kommer följa lagens tillämpning noga och undersöka bland våra medlemmar hur de hanterar den. Vi kommer också få möjlighet att titta på den vägledning som polisen ska ta fram. Det är min högsta prioritet att arbeta för att dessa nya lagkrav inte sätter våra medlemmar i omöjliga situationer, sa Ann-Charlotte Gavelin Rydman.