Efter krismötet: ”Bra att fler oroas över skolledarnas arbetsmiljö”

LÄS ÄVEN: Rektorn om dagarna efter Örebrodådet: ”Stormens öga”

LÄS ÄVEN: Regeringen: Rektorer ska kunna söka igenom väskor

LÄS ÄVEN: Förvaltningschefen: ”Personalens mående är en grundbult”

Skolminister Lotta Edholm (L) och utbildningsminister Johan Pehrson (L) hade sedan tidigare kallat till krismötet för att diskutera frågan om hot och våld i skolan, och åtgärder för att öka tryggheten och säkerheten.

Efter masskjutningen på Campus Risbergska, där tio människor dödades och flera skadades allvarligt, utökades mötet till att behandla skolattacker.

Enligt Sveriges Skolledares representanter på plats – Satu Harnesk, förbundsstyrelseledamot och Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef – bekräftade flera deltagare att huvudmän börjat se över verksamheternas skalskydd, PDV-utbildningar och liknande.

”Bra om det blir tydligare kring polisanmälningar”

Skolverket ville se en nationell beredskapsplan kring säkerhetsfrågor för att undvika risken att det skiljer sig mellan huvudmän och skolor. Brottsförebyggande rådet (Brå) lyfte också fram metoder som finns att följa för att möta och ta hand om ordningsstörande beteenden.

– Skolverkets förslag om nationell plan för säkerhetsarbetet är en idé att fundera vidare på. Om det finns goda metoder, som bland annat Brå lyfte fram, så är det ju dumt att inte alla som behöver använder dem. Det är också bra om det blir tydligare för rektorer hur man ska tänka kring polisanmälningar och att samverkan mellan myndigheterna förstärks. Ju mer staten kan tala med en röst desto bättre, säger Satu Harnesk.

Skolverket: Hög rektorsomsättning en risk

Just frågan om polisanmälan ­­och samverkan lyftes av SKR, som tog upp förslaget att skolor ska vara skyldiga att polisanmäla brott som sker i anslutning till skolverksamheten. Här förelår SKR att det ska vara huvudman som står som målsägande istället för rektor. Något som Sveriges Skolledare ser som positivt.

Många var överens om vikten av förebyggande insatser, rätt stöd i tid och en fungerande elevhälsa. För att förebygga stök behövs trygga vuxna i skolan, och goda relationer, menade flera av deltagarna. Här tog Skolverket upp problemet med den höga rektorsomsättningen och fick medhåll. 

 – Jag är särskilt glad åt att så många lyfte fram vikten av stabila förutsättningar på skolledningsnivå. Det är lovande att det inte bara är vi som oroas över skolledarnas arbetsmiljö och den snabba omsättningen på skolledartjänster, säger Satu Harnesk.

Ska ses ur ett bredare perspektiv

Hon konstaterar att det till sist handlar om att alla elever ska ges samma möjligheter – och för det krävs resurser.

– Faktum kvarstår att det handlar om att ge alla elever möjlighet att nå målen för utbildningen, att ge skolan resurser att anställa personal med rätt kompetens och att det finns en fungerande samverkan mellan skola, polis, socialtjänst och vårdnadshavare. Vi vet att för eleverna är skolnärvaro, måluppfyllelse, tillgången till trygga vuxna och en meningsfull fritid skyddsfaktorer i det brottsförebyggande arbetet, säger Satu Harnesk.

Satu Harnesk understryker också att frågan om säkerhet behöver ses ur ett bredare samhällsperspektiv.

– Det här är en samhällsfråga inte en renodlad skolfråga. Det finns redan mycket samlad kunskap om hot och våld och hur vi förebygger brottslighet i samhället, inte minst genom de myndigheter och organisationer som var representerade vid mötet. Vi behöver, liksom också flera poängterade på mötet, samling och samarbete i frågan så att vi delar både problembild och synen på möjliga och relevanta lösningar, säger hon.

Arbetsmiljöansvar

Frågan om arbetsmiljöansvaret i skolan togs också upp. Arbetsmiljöverket menade på att det alltför ofta sker en delegation av arbetsmiljöansvaret, utan att det också följer med rätt kunskap och resurser. Myndigheten ville att regeringen skulle se över frågan.

– Att Arbetsmiljöverket visar oro för hur delegationsverktyget fungerar inom skolan är också välkommet. Skolledare vill ta ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet, men måste också ha kunskap och förutsättningar att kunna göra det, säger Satu Harnesk.