Hoppa till huvudinnehåll

Skolledarna vill se fler tjänstemobiler: ”Säkerhetsrisk”

Linnéa Plöen Casterud, Sveriges Skolledare. Foto: Adobe Stock/Terri Lindholm

Linnéa Plöen Casterud menar att personalen ska ha tillgång till tjänstemobiler – om säkerhetsappar används av huvudmannen. Foto: Adobe Stock/Terri Lindholm

Säkerhet Huvudmannen bör säkerställa att personalen har tillgång till en tjänstemobil – om säkerhetsappar ska användas.
Det är ett av Sveriges Skolledares förslag på åtgärder för att öka säkerheten för rektorer och lärare.

Emelie Henricson. Foto: Sophie Lagerholm

Emelie Henricson

emelie.henricson@skolledaren.se

Publicerad: 2025-02-19 09:18

LÄS ÄVEN: Efter krismötet: ”Bra att fler oroas över skolledarnas arbetsmiljö”

LÄS ÄVEN: Regeringen: Rektorer ska kunna söka igenom väskor

LÄS ÄVEN: Rektorn efter Örebrodådet: ”I stormens öga”

Efter masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro har den redan omdiskuterade frågan om säkerheten i skolan lyfts fram ytterligare.

måndagen samlade regeringen fackförbund och myndigheter för krismöte kring trygghets- och säkerhetsfrågor, och för diskussion om lösningar.

En åtgärd som Sveriges Skolledare vill se är tjänstemobiler åt personalen, i de fall huvudmannen beslutat att använda säkerhetsappar som skickar ut notiser och instruktioner vid pågående händelser till personalen. 

– Har huvudmannen säkerhetsappar, då bör också arbetsgivaren säkerställa att man inte behöver använda dem på sina privata telefoner, säger Linnéa Plöen Casterud, ansvarig för skolans digitalisering på Sveriges Skolledare.

Används i datorer och privata telefoner

Hon konstaterar att de flesta skolledare har tillgång till tjänstetelefon, men bland lärare är det större skillnader. I flera kommuner är det inte heller tillåtet att använda sin privata telefon i tjänsten.

Som exempel används appen CoSafe av Örebro kommun, där Sveriges Skolledares medlemmar har tillgång till tjänstemobiler. Enligt Linnéa Plöen Casterud uttrycker rektorer hon varit i kontakt med problemet att det samma inte gäller lärarna.

I stället använder de som inte har tjänstetelefoner appen i sina datorer eller privata telefoner.

– En dator bär du ju inte runt hela tiden. Sen är frågan om det är rimligt att man ska kräva att man ska ha med sin privata telefon överallt när man är på jobbet. Kanske inte när man har ett sådant typ av yrke som lärarnas, säger Linnéa Plöen Casterud.

Måste ligga utanför skolans budget

Huvudmannen behöver se till att det finns en budget, utanför skolans budget, som säkerställer att det går resurser till säkerhetsarbetet, menar hon.

– Huvudman ska inte kunna avkräva av rektor att lösa skolans säkerhetsarbete inom ramen för liggande budget. Det är ogörligt, säger Linnéa Plöen Casterud.

Till det behövs tydliga rutiner för hur apparna ska användas. Efter dådet på Campus Risbergska kom rapporter om att säkerhetsappen hade uppmanat till utrymning, i ett läge där masskjutningen pågick.

Hon ser också andra säkerhetsaspekter med att använda en privat mobil som skolanställd.

– Till exempel att en lärare loggar in i skolans system på sin privata telefon och hanterar elevinformation. Det blir också en säkerhetsrisk som du som rektor är ansvarig för om informationen sprids, säger Linnéa Plöen Casterud.

Säkerställ skolledarens arbetsmiljö

Sveriges Skolledare vill också att alla huvudmän har en kris- och beredskapsplan på plats, och att det genomförs PDV-utbildning för personalen.

I planen ska det också säkerställas att skolledaren är inkluderad.

– Vi ser att det kan finnas en krisplan, men man glömmer bort att göra ett förebyggande arbetsmiljöarbete för skolledaren i den, säger Linnéa Plöen Casterud.  

”Kan inte ligga på skolan enbart”

Tidigare har Sveriges Skolledares förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman och förbundsstyrelseledamoten Satu Harnesk tagit upp vikten av att inte se skolattacker som ett enskilt skolproblem – utan i ett bredare samhällsperspektiv.

– Det kan inte ligga på skolan enbart att lösa skolsäkerhetsfrågan. Det är så många andra institutioner i samhället som behöver växla upp och bjudas in.  Vi behöver kunna arbeta förebyggande, men då behöver man också se till att BUP, primärvården, polisen och socialtjänsten har rätt resurser, säger Linnéa Plöen Casterud.

Fler nyheter

Hämtar fler