Regeringen: Rektorer ska kunna söka igenom elevers väskor

LÄS ÄVEN: ”Ansvaret för skolans säkerhet kan inte ligga på en enskild rektor”

LÄS ÄVEN: Förslag om kartläggning av brott på skolor: ”Får inte bli överadministration”

Flera av förslagen har lagts fram tidigare i samband med olika utredningar, framförallt Skolsäkerhetsutredningen som presenterades strax innan jul. 

På en pressträff på onsdagen berättade utbildningsminister Johan Pehrson (L), utbildningsminister, justitieminister Gunnar Strömmer (M), socialminister Jakob Forssmed (KD) och Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, om vilka åtgärder regeringen gör för att stärka skolsäkerheten efter masskjutningen på Campus Risbergska. 

Där lyfts bland annat lagförslaget som gör att rektorer blir skyldiga att läma information till brottsbekämpningen, som träder i kraft 1 april, ett utpekat ansvar för Center mot våldsbejakande extremism att ge stöd kring skolattacker och att tillståndskravet för kamerabevakning för bland annat skolor. 

Nytt säkerhetskapitel i skollagen

Men framförallt gällde det skolsäkerhetsutredingens förslag, som föreslås träda i kraft 1 juli. 

– Vi arbetar intensivt för att öka säkerheten för elever, lärare och andra medarbetare på skolor, säger Johan Pehrson under pressträffen.

Han säger vidare att regeringen vill gå längre än utredaren Jonas Trolles förslag.

Regeringen vill införa ett nytt säkerhetskapitel i skollagen, som man föreslår ska träda i kraft 1 juli. 

Det innebär: 

• Beredskap för allvarliga våldssituationer genom utbildning, planering och övning.
• Att inga obehöriga ska ha tillträde till skolans område när verksamheten pågår. Det genom till exempel lås, taggar och passerkort i skolans lokaler. 
• En skyldighet för rektorer att anmäla brott i samband med skolverksamheten. 
• Möjlighet för rektorer att genomsöka väskor och andra föremål.

”En samhällsfråga – inte en skolfråga”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, lyfter fram att förslagen inte är något som enskilda skolor och rektorer kan klara utan stöd från huvudmannen. 

– Det är förstås viktigt att förstå att detta innebär ett breddat uppdrag som skolor inte kan klara utan huvudmannens hjälp. Huvudmannen behöver vidta åtgärder som gäller hela verksamheten, säger hon. 

Hon vill också se att frågan ses ur ett bredare perspektiv. 

– Regeringen lyfter fram detta som ett försämrat säkerhetsläge i skolor. Det är olyckligt att se det som en separat skolfråga. Det här är en samhällsfråga. Ett försämrat säkerhetsläge får självklart konsekvenser även för skolan, men vi får inte tro att det bara är skolor som kan drabbas, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman. 

Hon har flera gånger tidigare kommenterat skolsäkerhetsutredningens förslag. I fjol lämnade Sveriges Skolledare in sitt remissvar på delbetänkandet ”Skolor mot brott”, där bland annat förslagen om genomsökning av väskor gavs och polisanmälan av elever. 

Ann-Charlotte Gavelin Rydman menar att möjligheten kan vara relevant, men vill samtidigt se en problematisering kring vilka förväntningar som ska finnas på personalen. 

– Det nämndes ju att det fortfarande är en polissak att hantera farliga föremål som vapen. Hur ska skolorna veta när det är tal om det? Utsätts lärare och annan personal för risker här som de inte är vare sig utbildade eller förberedda för?

Kommer kräva resurser

Hon konstaterar att en höjd säkerhetsnivå på skolor kommer kräva resurser, kanske i form av att anställa nya yrkesgrupper för att åtgärderna ska kunna genomföras utan att påverka annan verksamhet. 

– Lärare behövs i klassrummen och kan inte stå som entrévärdar. Självklart inte rektor heller. Det är också viktigt att ge rektor och lärare rimliga förutsättningar att se barnen och eleverna och kunna agera om de lägger märke till riskbeteenden. Därför är det oroande att vi har en utveckling där rektorer hamnar längre och längre ifrån verksamheterna. Vem är det då som ska samordna verksamheterna?

Regeringen lyfte också fram ett antal åtgärder kring psykisk ohälsa, som skolsociala team, elevhälsogaranti och en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. 

– Satsningar på psykiatrin är bra, det är orimligt långa köer till BUP och de behöver hantera ärenden som borde kunna tas om hand inom primärvården. Vill regeringen gå vägen att ”återupprätta” elevhälsans vårdande uppdrag så är de fria att göra det, det kan nog lösa en del problem, men det kan inte bli skolans uppdrag. Här måste regionerna steppa upp, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.